Recension: Star Wars: The Mandalorian, säsong 1

Med bara en vecka kvar tills Walt Disney har premiär på sin egen strömningstjänst Disney+ i Norden har vi fått en smygtitt på den första originalserien från underhållningsjätten: första säsongen av Star Wars: The Mandalorian.

Disney+ har premiär i Norden den 15:e september, men redan nu kan du teckna ett svenskt abonnemang.

 

Musse Pigg köper Darth Vader

”Musse Pigg” har gett oss tillgång till de tre första (av åtta) avsnitten av den första säsongen av The Mandalorian, så detta blir en lite amputerad recension. Men det vi har sett bådar gott!

Efter att ha hostat upp 40 miljarder för alla rättigheter till hela Stars Wars-universumet har Disney inte vilat på lagrarna de senaste åtta åren. De har släppt tre officiella filmer i Star Wars-sagan, plus två spin-off-filmer. Vid lanseringen av Disney+ i USA i november förra året var den stora nyheterna en helt ny originalserie som avknoppning från just Star Wars.

Ännu så länge har Disney+ fått cirka 62 miljoner abonnenter, vilket också har haft en betydande effekt på aktiekursen för företaget bakom Kalle Anka och Musse Pigg.

Sidospår i sagan

Handlingen i The Mandalorian utspelas i tiden mellan Return of the Jedi och The Force Awakens, närmare bestämt sex år efter Luke, Leia och Han Solo besegrade Darth Vader och Kejsaren. Imperiet har upplösts och i galaxen råder laglöshet och anarki, med diffusa maffia-gäng.

Det är prisjägarnas guldålder och den främsta av dem alla är ”The Mandalorian” (Pedro ”Narcos” Pascal). Han är anställd av den karismatiska maffiabossen ”The Client” (Werner Herzog) som har stormtroopers på avlöningslistan.

Uppdraget är tydligt så det räcker: fånga eller döda personen som har ett kontrakt på sitt huvud, men vem det är och var personen befinner sig är ett mysterium som ”The Mandalorian” måste lösa.

I rena rama spaghettivästern-stil rider ”The Mandalorian” ut på den karga prärien på jakt efter sitt byte. I en liten by får vi se en shootout som väcker minnen av Gunfight at the O.K. Corral. Vi förväntar oss nästan att självaste Clint Eastwood ska dyka upp bakom ett av hushörnen, med sexskjutaren i handen och ackompanjerad av Ennio Morricones toner.

The Mandalorian är definitivt dysterare och mörkare än de tre sista filmerna, men saknar inte heller lekfull humor – något vi uppenbarligen kan tillskriva manusförfattaren, Disney-gengångaren Jon Favreau.

Hyllning

Förutom författare är Favreau seriens skapare och verkställande producent – och hans inflytande går inte att ta miste på.

Favreau är själv ett stort fan av de ursprungliga filmerna och bevarar den äventyrliga och exotiska stämningen från den gamla goda tiden – och ger oss många nostalgiska referenser till originalhistorien.

I den första trilogin fick vi lära känna prisjägaren Boba Fett, som fångade och frös ner Han Solo till Jabba the Hut. ”The Mandalorian” använder sig av samma teknik. I baren, i öppningsscenen, är det nästan så att vi fortfarande kan känna den svedda doften av laserstrålar efter Han Solos och Greedos obetalbara sammandrabbning i A New Hope.

De konstiga fabelfigurerna som piper obegripliga ljud och pratar helt främmande språk finns med, detsamma gäller fantasidjur, en korsning mellan pirayor och dinosaurier som man kan rida på. Vi får också återse det irriterande Jawa-folket och hopplöst naiva och irriterande droider. Och icke att förglömma gigantiska rymdskepp som susar med ljusets hastighet från planet till planet.

Specialeffekterna är till stor del av samma typ som i de tre originalfilmerna, med miniatyrer i stället för massiv användning av datoranimation. Det ger serien en lite gammaldags look, som passar det smutsiga och okonventionella universumet.

Vår främsta kritik hittills är bristen på karismatiska personer, karaktärer som vi känner för och bryr oss om. Här finns inga karaktärer som den charmige Han Solo eller den naive, högst mänsklige Luke. ”The Mandalorian” blir för mycket en känslolös maskin som emellanåt ger ifrån sig enstaviga ord bakom den heltäckande masken.

Bara i små glimtar från ”The Mandalorians” förflutna anar vi en svår, mänsklig barndom som har format honom – men ännu så länge har hans karaktär fått för lite kött på benen. Å andra sidan vet vi att persongalleriet kommer att expanderas under första säsongen.

Fansen kommer att jubla!

The Mandalorian glider in sömlöst i det traditionella Star Wars-universumet, och actionscenerna och hoppandet i rymden är i en klass för sig. Det komiska är ibland på gränsen till irriterande infantilt, men det förlåter vi (nästan) när det första avsnittet kulminerar i ett möte mellan ”The Mandalorian” och en liten, skrynklig, grön figur med stora öron …

Det är lite svårt att bedöma en serie efter bara tre avsnitt, men det vi har sett bådar gott för en underhållande och spännande fortsättning. Gillade du originaltrilogin kommer du att uppskatta The Mandalorian.

 

Det är bara att sätta ett kryss i kalendern den 15 september! 4 starka stjärnor till en serie som utvidgar den fascinerande Star Wars-sagan – och i rena rama vilda västern-stil!

PS! Den 15 september släpper Disney+ Sverige de två första episoderna av första säsongen, sedan kommer ett nytt avsnitt varje fredag. Säsong 2 har premiär 30 oktober.