: Sherlock Holmes: A Game of Shadows

När det blev känt att amerikanerna – måhända med en brittisk regissör (Guy Ritchie) – höll på att filmatisera britternas nationalklenod Sherlock Homes, var det många skeptiker som trodde att Sir Arthur Conan Doyles älskade skapelse skulle gå om intet. Efter premiären av den första filmen fick många Doyle-fans vatten på kvarnen – frågan är bara om inte andra filmen utlöst en syndaflod!

Det finns en TV-serie om vår vän Sherlock som utspelar sig i nutid, dock med alla de rätta elementen, rätt stil och Conan Doyles berättelser i behåll. Ritchies Holmes-filmer hamnar i andra änden av skalan. Här befinner vi oss fortfarande i slutet av 1800-talet, men vår hjälte, mästerdetektiven, har gjorts om till en skrytsam, vulgär, försupen cowboy – och i A Game of Shadows blir han både storspion och superhjälte! Bland böckernas fans kommer nog inte 2012-utgåvan att falla i god jord. För oss med en lite mer distanserad inställning till Sir Arthur Conan Doyles verk har det blivit en visuell njutning som präglas av strålande skådespel och en intrikat – men (väldigt) långsökt – handling.

Vi känner alla till historien om mästerdetektiven från Baker Street, ett femtiotal noveller, böcker och ett otal filmer har präntat in bilden av en sofistikerad och distingerad herre med skärpt hjärna som i minsta detalj kan resonera sig fram med en alldeles otrolig slutledningsförmåga – allt medan han nöjt puffar på sin pipa och sorgset spelar på sin fiol. Och in träder Robert Downey Jr.!

Där första filmen präglades av spektakulär scenografi, tuffa repliker, aggressiv klipping och frikostig användning av slow motion så verkar det som om Ritchie har bestämt sig för att uppföljaren konstant ska gå på speed (ett centralstimulerande preparat som säkert inte är helt obekant för filmens huvudrollsinnehavare). Här ska Holmes som rena rama storspionen avvärja inget mindre än första världskriget! Vi befinner oss i slutet av 1800-talet och Holmes måste bekämpa professor Moriarty (en bra Jared Harris) som har ett storhetsvansinne värdigt en klassisk Bond-skurk. Scenografin och cgi-effekterna är fortfarande fullkomliga och Downey Jr. gör det han kan bäst och spelar en oförskämd, överlägsen och smart excentriker – alltid med en vass replik i beredskap. Men det är väldigt långt mellan Ritchies och Conan Doyles Sherlock Holmes och om du inte accepterar detta ska du inte se filmen!

Vi får en handling som är så överbelastad och fullmatad med adrenalin att vissa superhjältefilmer bleknar i jämförelse och Ritchie brer på med strider och välkoreograferade slow motion-slagsmål en masse! Downey Jr. införlivar lite av den excentriske, osympatiske och torre Tony Stark från Iron Man utan att göra en karikatyr av honom. Istället blir han betydligt mer fysisk och mänsklig, med alla de svagheter det innebär. Holmes är en person vi hejar på och känner med. Jude Law levererar en väldigt träffsäker tolkning av den något mer distingerade doktor Watson. Det är dock synd att inte Rachel McAdams har fått en större roll som vacker, farlig femme fatale. Inget ont om Noomi Rapace, men här spelar hon definitivt på andra fiolen. De humoristiska elementen borde också ha tonats ner en aning.

Spänn fast säkerhetsbältet, fyll godisskålen, häll upp en kall dricka och bänka dig framför två timmar renodlad popcornunderhållning med Downey Jr. på speed – du kommer garanterat att få en väldigt underhållande (om än lättsmält) filmupplevelse. Fyra stjärnor!

Ljudspåret (DTS-HD) går inte att klaga på och bildkvaliteten är också väldigt bra, men kontrasten svajar lite i de mörkaste scenerna. Bonusmaterialet bjuder på BD-Live, bild-i-bild, stillbilder, storyboards och fokus på nyckelscener. Dessvärre saknas en heltäckande bakomfilm.

https://www.youtube.com/watch?v=uvIU3NcXpqA&list=PL80E76521EDE3D13C