Recension: Return to Sender

Innan Rosamund Pike fick sitt stora genombrott som utstuderad psykopat i Gone Girl hann hon spela in Return to Sender – och hon kan skatta sig lycklig att den inte släpps förrän nu, annars hade karriären kunnat få ett abrupt slut …

Den något kyliga kontrollfreaken Miranda (Pike) blir motvilligt övertalad att gå på en blind date. Den slutar i en brutal våldtäkt och sjukhus. Den svinige våldtäktsmannen William (Shiloh Fernandez) fångas snabbt och blir dömd, men Miranda kan inte gå vidare med sitt liv om hon inte får träffa honom.

Sedan följer en timme med brevväxling och ospännande samtal i fängelsets besöksrum. Tanken är att vi i publiken ska fundera på om Miranda faktiskt ser något gott i honom, eller om hon har en elak plan – om du sitter med omslaget i handen så kan du ju gissa.

Innehållslös dialog, ihåliga och inte särskilt trovärdiga karaktärer samt en fullständig avsaknad av nerv och narrativ progression innebär att Return to Sender blir en platt upplevelse.

Både regissör och manusförfattare får en avhyvling för synnerligen oinspirerande arbete.

Två bleka stjärnor lyckas – trots allt – en duktig Pike rädda, hon passar väldigt bra i rollen som kontrollerande och kylig kvinna. Men se hellre Gone Girl en gång till!

Bildkvaliteten är mycket tillfredsställande, ljudspåret (DTS 5.1) har däremot lite för ofta en ihålig klang och saknar djup och komplexitet. Bara en kort, intetsägande bakomfilm som bonusmaterial.