Filmen bygger på den fascinerande historien om den verkliga personen Molly Bloom (Jessica Chastain) och följer hennes liv och leverne från OS-skidåkerska i freestyle till pokerassistent och slutligen stor organisatör av pokerturneringar med miljoner i potten. Allt kulminerar med att FBI knackar på dörren och anklagar henne för att ha lagt beslag på delar av potten.
TV-seriemogulen Aaron Sorkin debuterar som regissör med Molly’s Game, men han bör kanske hålla sig till rollen som producent, för här brister det på många områden. Mycket av spänningen slarvas bort i väldigt utdragna scener med tomt prat, särskilt mellan Chastain och hennes advokat (Idris Elba), och försöken att förklara pokerreglerna faller (förvirrande) platta.
Chastain gör absolut en bra roll som den komplexa personen med ett ytterst oväntat karriärbyte, Kevin Costner får tyvärr för lite tid som hennes ambitiösa pappa. I spänningen mellan far och dotter finns mycket oförlöst drama som filmen bara skrapar på ytan av. Den alltid pålitliga Elba reduceras till en idealistisk advokat i scen efter scen, med fullständigt avsaknad av dramaturgisk utveckling. Filmen glimtar till emellanåt, men det räcker definitivt inte mer än till 3 trista stjärnor för det här pokerpartiet. Se hellre den betydligt mer virila Rounders eller 21.
Bild är en aning blek men har fin skärpa och lite brus. Ljudspåret (DTS 7.1) är snyggt. Det ynkliga bonusmaterialet består bara av en ”bakomfilm” på tre minuter.
