Recension: Marco Polo, säsong 2

Netflix hade som mål att göra en historisk succé-serie som motsvarande konkurrenten HBO:s Game of Thrones. Resultatet blev berättelsen om den fascinerande personen Marco Polos liv och leverne. Lagom till nyår 2016 fick vi se den första – och ganska nedslående – säsongen av Marco Polo. Men vi konstaterade också att den hade potential, och den potentialen uppfylls i den andra säsongen.

Alla har väl hört talas om de otroliga resorna till Asien som italienaren Marco Polo gjorde i slutet av 1200-talet. I den första säsongen mötte vi den unge Marco Polo (Lorenzo Richelmy) när han följde med sin handelsresande far längs Sidenvägen till Fjärran Östern. Han stannade kvar för att hans far och farbror skulle kunna resa vidare och blev en viktig rådgivare till den mäktige Kublai Khan (en färgstark och mycket intressant karaktär som porträtteras av Benedict Wong).

När andra säsongen tar sin början är Polo fortfarande gäst/fånge hos Kublai Khan. Khan har utvidgat sitt rike och härskar nu även över Kina. Vi möter Polo och Mei Lin (som försökte ta livet av Khan i förra avsnittet) när de är på jakt efter den avsatte kejsaren av Kina, en liten pojke med stort symboliskt värde. Men även hemma utmanas Khan. Hans brorson Kaidu (Rick Yune) tänker slåss om tronen och hetsar Khan till krig.

I säsong 1 var det den norska regissörsduon Joachim Rønning och Espen Sandberg (Kon-Tiki, Pirates of the Caribbean: Dead Men Tell No Tales) som stod för regin av de två första avsnitten. Det var faktiskt de två mest klyschiga avsnitten under hela säsongen. Nu är de bara med som exekutiva producenter och har bidragit till att strama till handlingen och berätta en mycket intressantare historia.

De flesta invändningarna vi hade mot säsong 1 är nu antingen fixade/förbättrade eller eliminerade. Om vi ska börja med huvudrollen så känns Lorenzo Richelmy mycket mindre osäker, den här gången gör han en övertygande roll som världsvan handelsresande. Dramaturgin är markant förbättrad och det finns mycket mindre dödtid.

Lyckligtvis har de värsta språkliga klyschorna rensats bort och dialogen känns mindre teatralisk. Den här vändan utsätts vi också för moraliska och etiska dilemman, inklusive en scen som förmodligen kommer att chocka de flesta. Sist men inte minst har rekvisita och scenografi tagit steget upp till elitnivå. Säsong 1 påminde ofta om en billig B-film med plastrekvisita, men nu ligger miljöer, rekvisita och kostymer på samma höga nivå som vi är vana vid från Game of Thrones. Dessutom har persongalleriet växt, bland annat med Michelle Yeohs färdigheter i stridskonst.

Fortsätter det så här kan serien bli riktigt intressant, för Marco Popos styrka är just förmågan att kombinera modernt drama med historiska händelser. Allt ackompanjerat av klassisk intriger, svek och bedrägeri vid det kungliga hovet. Och när vi dessutom får en religiös dimension – med självaste Gabriel Byrne som påven – så bådar allt väldigt gott för fortsättningen. 4 starka stjärnor!

Netflix serverar Marco Polo i läcker 4K-kvalitet som verkligen imponerar och garanterar full poäng på bildkvaliteten. Ljudspåret också mycket bra, fast ibland är dialogen i skarpaste laget skarp. Recensionen bygger på de första fyra avsnitten (av tio). Hela säsong 2 (och 1) går att strömma från 1 juli.