Recension: Love, säsong 1

Love berättar historien om den sociala missanpassade nörden Gus (Paul Rust) som bor i LA och drömmer om att bli manusförfattare. Han arbetar som handledare för en bortskämd barnstjärna i en medioker TV-serie om häxor. Strax efter Gus har gjort slut med sin flickvän, eftersom hon varit otrogen, träffar han den tuffa tjejen Mickey (Gillian Jacobs). Hon har ett krävande jobb på en radiostation och kämpar med olika former av missbruk. En speciell vänskap uppstår och den ostadiga resan mot kärlek tar sin början.

https://www.youtube.com/watch?v=Ym3LoSj9Xj8

Serieskaparen Judd Apatow (The 40-Year-Old Virgin, Knocked Up) har gjort många fina komedier det senaste decenniet och hans udda syn på vardagen är en bra utgångspunkt Love. Serien startar lovande med flera roliga scener och vi introduceras för en mängd olika biroller som skapar en intressant värld. Dialogen är mestadels välskriven och skådespelarna gör bra jobb. Speciellt Gillian Jacobs imponerar som den rebelliske Mickey.

Problemet med Love är att karaktärerna kan bli lite väl irriterande efter ett tag. De gör korkade saker som inte känns trovärdiga. Dessutom har serien problem med att för många krystade hinder dyker upp och gör tittandet frustrerande. Ändå måste vi säga att Love i stora drag är en välfungerande TV-serie som bjuder på en bra dos skratt och pinsamheter. Fyra stjärnor.

Hela serien går att strömma på Netflix och den tekniska kvaliteten på ljudet och bilden är mycket hög.