: Interstellar

Interstellar berättar historien om en nära framtid där Jorden har blivit fullständigt förstörd av torka och svält. Det råder extrem brist på mat och dramatiska klimatförändringar och mänskligheten håller på att bli utrotad. En grupp upptäcktsresanden hittar dock ett så kallat maskhål i vårt eget solsystem, vilket gör det möjligt att färdas enorma avstånd och resa till avlägsna och hittills otillgängliga delar av universum. Piloten Cooper (Matthew McConaughey) blir utvald som kandidat för att leda en expedition, där han måste bestämma sig för att eventuellt rädda mänskligheten på bekostnad av att han antagligen aldrig kommer att få se sina barn och sin familj igen.

Christopher Nolan har bara nio spelfilmer på sitt samvete men anses redan som en av branschens bästa och mest nydanande regissörer. För de flesta är han mest känd för trilogin om Batman/Dark Knight, men bland kritiker har han kanske fått mer beröm för sina icke-linjära filmer som Memento (2002) och Inception (2010). I Interstellar utnyttjar han allt han har lärt sig de senaste femton åren och presenterar en science-fiction av världsklass. Den sätter faktiskt en så hög ny standard att det äntligen finns något som kan jämföras med Stanley Kubricks mästerverk 2001: En rymdodyssé (1968). De två filmerna är definitivt olika men ändå lika varandra när det gäller att tänka i flera dimensioner, vara filosofiska samt måla upp ett fantastiskt visuellt konstverk.

Interstellar är sannerligen en estetisk njutning där inget av det tekniska har överlåtits åt slumpen. Cinemagrafin är spektakulär av fotograf Hoyte van Hoytema (Her), som för övrigt gör samma jobb i den kommande Bond-filmen Spectre. Interstellar vann en Oscar för bästa specialeffekter och var nominerad för bästa ljud, bästa filmmusik (Hans Zimmer) och bästa produktionsdesign.

Castingen är också mycket bra och skådespelarna gör väldigt bra roller. Matthew McConaughey har faktiskt gjort så bra ifrån sig i så många filmer att det nu är på tiden med en gammal hederlig romantisk komedi med Kate Hudson igen.

Interstellar kan lätt kritiseras för att vara pompös och kvasifilosofisk, men om man lägger undan allt rationellt förnuft och bara njuter av Nolans ultra-ambitiösa fyrverkeri så får man en stor filmupplevelse av sällan skådat slag. Det är dock ingen tvekan om att detta är en film som väldigt många antingen älskar eller hatar. Vi tillhör de förstnämnda och delar ut sex stjärnor.

Interstellar är den spelfilm i världshistorien som har använt flest 15/70 mm IMAX-kameror, och det är därför ingen tvekan om att detta är en film som ska ses på bio. Det är glädjande att Blu-ray-versionen inte är någon besvikelse, utan tvärtom kan rekommenderas å det varmaste. Både ljudet och bilden håller som förväntat en mycket hög klass och borde skänka mycket glädje åt dem som har en hemmabio. BD-skivan innehåller också en ganska så stor mängd olika extramaterial som är både intressant och fascinerande.