: Godzilla 3D

http://www.youtube.com/watch?v=3q0ap31vSN8

Apropå katastroffilm så var Roland Emmerichs Godzilla från 1998 en veritabel katastrofkalkon. Den här gången låter regissör Gareth Edwards historien gå tillbaka till sina rötter. Första filmen om Godzilla kom ut i Japan 1954, den gången var jätteödlan ett resultat av atombomberna som släpptes över Hiroshima och Nagasaki. 2014-versionen spinner vidare på radioaktivitet, när ett kärnkraftverk går söder och vår hjälte mister sin hustru (Juliette Binoche). Femton år senare är platsen avspärrad och livsfarlig, men döljer myndigheterna något?

Upp ur karantänen stiger Mutoer, gigantiska monster som lever på radioaktivt material och älskar att mosa sönder städer. Goda råd är dyra och vetenskapsmannen Serizawa (Ken Watanabe) kallas in som expert för US Marines, ett militärt förband där Binoches son ingår.

För att vara en katastroffilm tar Godzilla ovanligt lång tid på sig tills katastrofen inträffar och ”huvudpersonen” (Godzilla) lyser med sin frånvaro länge, och kommer sent (men ordentligt) in på banan. Det är sällsynt att katastroffilmer inte är fullproppade med pinsamma one-liners, klyschor och stereotyper, men sådant har faktiskt Godzilla befriande lite av. Här är det ”seriös” forskning och myndigheternas desperata kamp mot monstren som är i fokus, mot bakgrund av ett aningen diffust miljötema. Filmen är lite väl seriös, tar sig själv på högtidligt allvar och saknar humor och glimten i ögat, och huvudpersonen är en karaktär vi överhuvud taget inte bryr oss om om han lever eller dör. De som bär upp filmen är en bra Watanabe och Godzilla själv. Specialeffekterna är råläckra och imponerande, när Godzilla mosar Las Vegas och San Francisco får vi filmens popcorn-höjdpunkt – men det är för lite av det och filmen är onödigt lång. Fyra stjärnor.

Har du en subbas av viss storlek är det ingen dum idé att skicka ut en varning till grannarna innan du sätter igång Godzilla, och kanske samtidigt passa på att kontrollera om husförsäkringen täcker skador på grunden som orsakas av filmtittning, för här får basen verkligen jobba! När jätteödlan trampar ner och mosar städer skakar det härligt i hela huset, ändå serveras vi ett välbalanserat surroundljud (DTS-HD MA 7.1). Bildkvaliteten är mycket bra, fast 3D-versionen plågas av crosstalk. Extramaterialet består av flera minidokumentärer, bland annat om mörkläggningen av den ”riktiga” Godzilla.