I drygt 70 timmar har vi frossat i sex, intriger, smutsiga familjehemligheter, incest, explicit våld, maffiga slag, sex, vackra kvinnor, starka kvinnor, tortyr, en sarkastisk dvärg, jättar, sex, levande döda, bara bröst, flygande drakar, sex, chockerande handling, moraliskt förfall, oväntade mord, ”galna” vildingar – och nämnde vi sex?
Fantasy Light – där makt korrumperar
I ett slags medeltida version av Storbritannien (fast kanske inte mer bisarr än det absurda Brexit-tillståndet som den ögruppen befinner sig i nu för tiden), känd som Westeros, har fantasy-författaren George R.R. Martin flätat ihop sin intrikata serie A Song of Ice and Fire om de starka familjedynastierna Stark, Lannister, Targaryen, Baratheon, Greyjoy, Tyrell, Martell och deras ändlösa strid om den förlovade järntronen – och makten över de 7 kungarikena.
Serieskaparen Benioff har kallat Game of Thrones för ett slags medeltida Sopranos, men han kunde också ha lagt till Dynastin – för maken till intriger, familjekonflikter, sexuella eskapader, svek och bedrägeri får man leta efter.
HBO har lyckats med konststycket att göra fantasy-genren rumsren och något för alla. Game of Thrones har visserligen övernaturliga element – med både levande döda, häxor och återuppståndelse – men jämfört med böckerna har de övernaturliga elementen tonats ner en smula TV-serien. Det är inte fantasy som har störst fokus eller är det bärande elementet.
Seriens röda tråd är den klassiska kampen mellan gott och ont, fast med en elegant knorr genom att flera av karaktärerna helt klart befinner sig i gråzonerna mittemellan. I det här samhället är machiavellism ledstjärnan för de flesta av de skrupellösa huvudpersonerna, gång efter gång får vi ser tydliga exempel på att makt korrumper – och på att fullständig makt korrumperar fullständigt …
Omdefinierar TV-seriegenren
Med episka Game of Thrones har HBO omdefinierat vad en TV-serie är och ska vara, vilket också innebär att de på samma gång har banat väg för tillväxten för sin största rival, Netflix.
Game of Thrones och andra stora serier har bidragit till att revolutionera hur vi som konsumenter tittar på serier, hur mycket vi tittar och hur ofta vi gör det. På samma gång har investerarna bakom underhållningen flyttat sina pengar från filmer och linjär TV till serier som vi kan strömma och konsumera när som helst, var som helst.
När Hollywood präglas av idétorka och satsar på säkra kort som remakes, återupplivade gamla serier och inte minst har ett enormt fokus på formelorienterade superhjältar, är det i TV-serierna som vi hittar innovation, nyskapande och större konstnärlig frihet – och den här friheten har serieskaparna utnyttjat maximalt i Game of Thrones.
Kompakt avslutning
73 avsnitt har vi tillbringat tillsammans med Mother of Dragons, Starks och de cyniska Lannisterna. Serien har lockat en större och mer engagerad fanbase än någon annan TV-serie. Och denna fanbase har starka åsikter om hur serien ska sluta – alltså hade seriens skapare David Benioff och D.B. Weiss en nästan omöjlig uppgift inför den sista säsongen – och fansens mottagande har också varit splittrat.
Ursprungligen skulle den sista säsongen ha kommit förra året, men blev uppskjuten. Dels på grund av snöbrist under inspelningen och dels för tidsbrist. Varje avsnitt av säsong 8 påstås ha kostat 146 miljoner kronor, vrider vi tillbaka klockan åtta år så kostade ett avsnitt av den första säsongen ”bara” 58 miljoner. Budgeten har exploderat – och det syns! Rent visuellt är den sista säsongen bland det vackraste och mest imponerande vi har sett i någon serie.
Alla de föregående sju säsongerna har byggt upp till den STORA finalen – och den här säsongen infriar och imponerar på många plan, men har också en omisskännlig prägel av att serieskaparna plötsligt har fått svårt att avsluta historien och knyta ihop alla lösa trådar. Dessutom får vi se ett par vacklande logiska brister.
Säsong 8 innehåller gott och väl tillräckligt med handling för att kunna spridas ut till 20 avsnitt, ändå har de valt oss att ge oss ”kompaktversionen” med bara 6 avsnitt, även om fler av dem är längre än vanliga avsnitt. Andra säsonger har ägnat flera avsnitt åt resor från en plats till en annan, inte minst den femte säsongen, men nu går det undan, samtidigt som den ena fienden efter den andra dör och gigantiska, episka strider kommer i långa, halsbrytande rader.
Något oväntat och annorlunda, javisst, men tänk så ofattbart kul det är med avsnitt som är så actionpackade att man nästan glömmer av att andas och där specialeffekterna golvar oss fullständigt. Då tycker vi att det är ett desto större problem att det tas lite för många genvägar i en del av huvudrollernas karaktärsutveckling, som inte riktigt hänger ihop och är vettiga.
Smaken är som bekant som baken, men ett som är säkert är att den avslutande säsongen är förbaskat underhållande, helt galet spektakulär och innehåller flera oväntade händelseförlopp – sedan kan man givetvis diskutera om huruvida alla lösa trådar får en ”optimal” förlösning.
Gamla hjältar dör!
I andra avsnittet av säsong åtta får vi se ett litet munhuggande mellan två av våra främsta skandinaviska ”vikingar” när Tormund Giantsbane (Kristofer Hivju) får chansen att glänsa som aldrig förr – och en gång för alltid slå fast att norrmän käkar danskar, som Nicolaj Coster- Waldau (Jamie Lannister) till frukost när det gäller att vara tuffast och manligast. Jon Snow (Harrington) å andra sidan är bländad av sin utvalda och följer henne blint.
På motsatt sida av könsskalan är det inte direkt en varm vänskap som spirar mellan Lady of Winterfell, Sansa Stark (Sophie Turner), och hennes nya drottning Daenerys Targaryen (Emilia Clarke) – och Arya (Maisie Williams) fortsätter sin eviga, omättliga jakt på hämnd.
Om det är något som har definierat serien så är det Martins härliga – och modiga – sätt att inte skydda sina huvudpersoner. Från den första säsongen har han, helt orädd, dödat av den ena hjälten (och skurken) efter den andra. Fast vi snackar fortfarande om en serie med ett enormt persongalleri, och det finns fortfarande många att ta av när den åttonde säsongen börjar.
Utan att avslöja för mycket av handlingen så kan vi konstatera att serieskaparna skulle haft problem med att få ihop en uppföljare (med samma persongalleri) …
Kommer förlösningen?
Om du inte tycker att allting stämmer, eller ”passar”, Martins böcker: get a life! Det här är Benioffs och Weiss tolkning och version av bokserien, vilket innebär konstnärlig frihet, samt en anpassning av manuset till ett format och en dramaturgi som bäst passar en TV-serie.
Mörk, dyster och med manfall så det räcker, trots detta är avslutningen inte helt utan humor, känslomässig närvaro och fina repliker – och så är det många som får sina (naiva) illusioner krossade.
Lyckligtvis fortsätter maktspelet om Tronen att överraska med oväntade knorrar och nya fascinerande egenskaper hos huvudpersonerna. Skådespelarna har också vuxit med serien och uppgiften. Vi är särskilt imponerade av Emilia Clarkes och Kit Harringtons prestationer den här säsongen.
SPOILER-VARNING: PS! Om du vill veta hur det går för alla karaktärer så kan du läsa det här!
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Game of Thrones har lyckats med konststycket att behålla spänningen, karaktärsutvecklingen och innovationen i handlingen igenom så många som åtta säsonger – sådant är det minsann inte många TV-serier som kan skryta med.
Trots vissa svagheter tvekar vi inte att dela ut 5 stjärnor till det sista episka kapitlet i sagan. Vemodigt tar vi farväl av Westeros och väntar på att hela serien släpps i en 4K-samlingsbox – och på spinoff-serierna som snart kommer.
Katastrofal teknisk kvalitet
Vi har ofta kritiserat HBO Nordics ibland usla streaming-kvalitet, men säsong 8 av Game of Thrones når en ny bottenivå. Både i sammanhang och bild är den avslutande säsongen av denna storslagna serie mörk och dyster, och är det något som HBO inte klarar av så är det mörka scener. Lägg till kaotiska mörka scener med många personer som rör sig i ett högt tempo, så har du receptet på en stundande katastrof.
Extra illa blir det i avsnitt 3, i den hårda striden om Winterfell (som överträffar Sagan om Ringen II). Där får vi se mer än en timme sammanhängande strider mitt i natten. Om du tittar på det här avsnittet i ett rum med lite dagsljus så får du förbereda dig på ”gröt”, avsaknad av detaljer, massor av artefakter och skådespelare som inte går att skilja från varandra.
Varför händer det här? Bara lugn, det har ingenting med själva inspelningskvaliteten att göra, utan beror på att HBO Nordic komprimerar materialet så hårt och stryper hastigheten så mycket att (speciellt) mörka scener smetas ihop till en odefinierbar massa av grått. Det här är något som HBO Nordic har kritiserats för ända sedan lanseringen (2012), men inte har gjort något nämnvärt åt för att förbättra. Och det blir extra tragiskt med en så påkostad serie, proppfull av läckra detaljer.
Tyvärr är det bara säsong 1 som lanseras på 4K UHD BD ännu så länge, men om du köper den så får du en aha-upplevelse om du jämför med HBO-strömningskvaliteten, framför allt rent bildmässigt men du slipper också det ihåliga ljudspåret
Fakta:
- Release: 15/4/19
- Regi: David Nutter
- Med: Emilia Clarke, Kit Harrington, Sophie Turner, Maisie Williams, Kristofer Hivju, Nicolaj Coster-Waldau, Peter Dinklage, Lena Headey, John Bradley
- Genre: Äventyr
- Land: USA
- År: 2019
- Längd: 7:12
Sämsta säsongen genom historien fy fan vad dåligt gjort dom borde få sparken alla som var med och gjorde games of thrones säsong 8 och aldrig få jobba inom tv och film sopplockare på tippen är det enda jobb dom ska fortsätta med resten av deras liv betyg 0/av10