Recension: Deadpool 2

Ryan Reynolds spelar före detta specialsoldaten Wade Wilson, som efter ett misslyckat experiment slutar som den odödliga antisuperhjälten Deadpool. Den första filmen var en otroligt frisk fläkt i en annars föga nyskapande genre. Uppföljaren går i stort sett i samma fotspår, men är faktiskt snäppet mer traditionell.

Vår brännskadade, sarkastiske och synnerligen sexistiske superhjälte letar desperat efter ett sätt ta sig själv av daga, men får ny livsgnista när han hittar en potentiell skyddsling i den misskötta barnhemspojken Firefist (Julian Dennison). Efter att ha sökt tröst hos X-Men-gänget slår han sig ihop med Cable (Josh Brolin) för att få pojken på rätt spår – eller ta livet av honom, beroende på dagsformen.

Deadpool 2 är en förbaskat rolig, über-sarkastisk film, tyvärr går den lite i sin egen fälla. Den ska ju nästan vara en parodi på de ofta så högtidlig superhjältefilmerna och förlöjliga deras stereotypa karaktärer, formelorienterade handling och oändliga CGI-strider/effekter – men uppföljaren hamnar själv för ofta i just den kategori som den försöker parodiera.

Vi är extra oimponerade av birollerna i Deadpool 2. Samtliga i X-Men-huset är trista karaktärer som varken tillför något till handlingen eller humorn. Alla action är det Mr Pool själv som står för, skönt assisterad av nykomlingen Domino (Zazie Beetz). Josh Brolin gör ett ansenligt jobb som arg och introvert bad guy på jakt efter rättvisa, men många av actionscenerna är som hämtade ur en traditionell superhjältefilm.

Deadpool 2 fungerar bäst när Ryan Reynolds är helt obehindrad, ocensurerad och vulgär, med en sarkasm och inte minst en bubblande självironi. Efter misären med The Green Lantern har han verkligen fått upprättelse. 4 stabila stjärnor till denna härligt politiskt okorrekta actionkomedi.

4K-utgåvans bildkvalitet imponerar med skärpa och fin ljusstyrka, men saknar lite tryck i färgerna. Det häftiga ljudspåret (Dolby Atmos) får musiken att rocka och soffan att skaka när bilarna kraschar och hus exploderar. Häftigt men raffinerat på samma gång. Som bonus får vi bloopers, utelämnade scener, ett kul kommentatorsspår (med bland annat Reynolds och regissören) och hela 11 minidokumentärer om produktionen.