Om du är en inbiten fantasy-fantast, hur ska du fylla tomrummet efter att Game of Thrones tackade för sig tidigare i år? Ta det lugnt, Amazon Prime kommer till undsättning.
Sagovärld i viktoriansk tid
I sin mest ambitiösa satsning hittills har Amazon verkligen slagit på stortrumman, de har anlitat fantastiska skådespelare och begåvade manusförfattare och satsat en budget som visar att de inte snålar med någonting – och resultatet imponerar.
Vi befinner oss i en värld som är ett slags alternativ version av 1800-talets London, präglad av den viktorianska tidens framtidstro och tekniska innovationer. The Burgue (som seriens ”London” heter) har, efter otaliga krig de föregående decennierna, blivit en smältdegel av människor och arter. Det kommer ständigt fler illegala invandrare och det är inte muslimer från Mellanöstern och Afrika som kommer med smugglarfartygen, utan älvor, fauner, kentaurer, häxor, vättar och jättar.
Människorna är den härskande klassen, de ser ner på invandrarna som får ta jobb som pigor, servitörer och glädjeflickor. Främlingarna behandlas illa. Med andra ord: inte helt olikt dagens situation.
I ”Foggy London” formas gatorna av brytningstiden mellan för- och efterindustriell tid. Moderna ångspårvagnar går på pelare mellan de smala kullerstensgatorna medan underklassen säljer sina varor i smutsiga bodar och andra livnär sig dockteater och sexhandel i någon av stadens många bordeller längs Karnevalgatan (Carnival Row). Befolkningen domineras av en stor underklass, en privilegierad medelklass samt en liten överklass av über-rika.
Färgrikt rollgalleri
Rättrådige polisen Rycroft ”Philo” Philostrate (Orlando Bloom) försöker upprätthålla någon form av lag och ordning i en värld av kaos och anarkistiska tendenser. Han kämpar med att lösa en serie bestialiska mord på alver, vilket inte direkt står högst upp på polischefens prioriteringslista.
Philo är en före detta soldat och bär på en livslång hemlighet som sliter honom mellan två världar, en hemlighet som han till varje pris försöker dölja för omvärlden – och för hans flickvän, Vignette.
Modellen Cara Delevingne hade bara tio spelfilmer på sitt CV innan hon fick huvudrollen som älvan Vignette Stonemoss i Carnival Row. Med sin Tingeling-liknande kropp och ansikte är hon perfekt castad som älva och hennes skådespelarprestationer imponerar. Hon balanserar förträffligt mellan tuff och sårbar och har ett mycket uttrycksfullt ansikte och en enastående närvaro. Kemin mellan Delevingne och Bloom är felfri och huvudpersonerna har den mest spännande karaktärsutvecklingen genom hela serien.
Vi betraktade Bloom som stel, charmlös och konstlad som Legolas i Lord of the Rings och i Pirates of the Caribbean, men nu har han vuxit med uppgiften. Han är fortfarande ingen direkt karaktärsskådespelare, men här får han spela ut ett mycket bredare register än normalt och lyckas bra med det.
Birollsgalleriet är rikt och brett, med en av våra favoritskådespelare, Jared Harris (som vi såg senast i Chernobyl), som kansler, hans eldiga, diaboliska hustru spelas av Indira Varma (Game of Thrones), Simon McBurney har en härlig biroll som lite naiv gatukonstnär, och Tamzin Merchant har fått den saftiga rollen som blond, rasistisk, dum(?), bortskämd överklassflicka med förkärlek för dyra spetsklänningar och kafferep med societeten.
Staden är kryddad med massor av sagodjur, som hämtade rakt från krönikan om Narnia, men här har de det mycket värre, många av dem går samma öde till mötes offren för de bestialiska morden i gotiska Penny Dreadful, en serie som bitvis delar visuellt uttryck med. En vågad genremix som här fungerar förvånansvärt väl.
Fördomar och rasism
Serien har mer på agendan än att ”bara” underhålla, det finns en röd tråd som fokuserar på illa dolda fördomar mot de nyanlända, främlingar och allt som är annorlunda.
Från det mer komiska, som när överklasskvinnan inte vill släppa in sin nya granne, faunen, genom ytterdörren, till det mycket mer smutsiga, hatiska yttringar mot ”de andra”. Exemplifierat av skällsord på gatan, polisens uppfattning av mord på älvor och Burgue-samhällets syn på sex mellan raserna och – Gud förbjude! – sex mellan män!
Serieskaparna har gjort detta till en central del av Carnival Row, men det är aldrig påträngande eller konstlat, bara en bekräftelse på att det är så det är, den enda i den styrande klassen som verkar bryr sig är Philo, och delvis kanslern.
Storslagna kulisser
En av de saker som gör att Carnival Row verkligen sticker ut bland mängden av serier är dess slående visuella uttryck. Det har inte snålats in på något när det gäller locations, rekvisita, kulisser, kostymer eller specialeffekter.
Både kostymerna och de bländande vackra specialeffekterna (något av det läckraste är när ”nazisterna” anfaller luftskepp i avsnitt 3) är inte sämre än extravagansen i Game of Thrones. Det är härligt detaljerat och episkt storslaget.
Om huvudstaden ser fascinerande ut, så vänta tills de förflyttar sig till i det spektakulära landskapet i omgivningen – rena rama Avatar-känslan!
Fantasy
Andra fantasy-serier, till exempel Game of Thrones, har valt att tona ner fantasy-elementen men Carnival Row har gått ”all in” och framhäver faktiskt det äventyrliga och övernaturliga med historien och dess karaktärer. Detta bidrar förmodligen till att serien inte genast kommer att tilltala alla, men ge den en chans.
Vi är egentligen inte några större fantasy-fans, men vi blev ändå fascinerade av handlingen, det färgrika och intressanta persongalleriet och det bländande visuella uttrycket i Carnival Row. När en hel armada av älvor flyger upp mot himlen sitter vi som fjättrade – och mindre iögonfallande är det inte när älvorna ligger med människor, det är både visuellt vackert och spektakulärt.
Produktionen dryper av kvalitet på alla fronter, bra foto och klippning och en stram regi, vilket bådar gott för säsong 2 (som redan har fått grönt ljus) och inte minst Amazons kommande storserie Lord of The Rings (2021).
Trots att serien inte har någon banbrytande handling och innehåller ett par berättartekniska missar och övertydligt klyschiga karaktärer, imponerar och underhåller Carnival Row mer än nog för att förtjäna 5 stjärnor. Rekommenderas som hösten måste-se-serie.
Teknisk bravur!
Återigen visar Amazon hur bra den tekniska kvaliteten i en strömmingsserie kan vara. Precis som med Jack Ryan levererar Carnival Row en superskarp 4K-bildkvalitet med imponerande skarpa detaljer, ett djup av en annan värld, naturliga färger och en svärta som överträffar det mesta annat vi har sett från strömningstjänster! Så här ska det se ut, HBO! Surroundspåret är häftigt, detaljerat och har både basdjup och finess i de gnistrande klara dialogerna.
Recensionen bygger på de första 6 (av 8) avsnitten. Hela säsong 1 kan strömmas från Amazon Prime.
