Recension: Big Little Lies, säsong 2

Den från början avslutade miniserien (som nu lyckligtvis har fått en uppföljare) Big Little Lies kom 2017 och var en frisk fläkt, med ett sällsynt team stjärnskådespelare och en stark dramahistoria med våld mot kvinnor som röd tråd.

I idylliska Monterrey, där lyxvillorna ligger på som pärlor på ett snöre längs den natursköna stillahavskusten, får vi hälsa på ​​i vardagen hos rikemanshustrun Celeste (Nicole Kidman), hyperenergiska Madeline (Reese Witherspoon), hennes ex-makes nya fru Bonnie (Zöe Kravitz), neurotiska Renata (Laura Dern) och den relativt nyinflyttade, förvånansvärt normala, Jane (Shailene Woodley).

https://youtu.be/eCWevZV945M

Efter det ouppklarade mordet på Celestes hustrumisshandlande ex-man Perry (Alexander Skarsgård) är kvinnorna fortfarande misstänkta av polisen och kallas i folkmun för ”The Monterey 5”. För att ytterligare komplicera saker och ting har Perrys mamma (Meryl Streep) flyttat in hos sin svärdotter och ställer extremt besvärande frågor till henne och hennes väninnor om sonens mystiska död.

Madeleines hysteriska personlighet, som närmade sig det parodiska i förra säsongen, är nu starkt nedtonad och hon verkar nästan som en normal person, med svåra äktenskapsproblem efter otrohetsaffären. Celeste tärs svårt av tvivel, ånger och saknad efter sin übervåldsamma makes död, medan Bonnie (som var den som knuffade honom nerför trappan) håller på att köra fast.

Seriens skapare har lyckats med konststycket att få oss vanliga dödliga att känna igen oss i de vardagliga problemen hos de superrika och (uppenbarligen) framgångsrika. De har problem med tonåringar, äktenskap som knakar i fogarna, ekonomi och mänskligt dårskap och andra svagheter vi man känner igen oss i. Förra säsongens stora fokus låg på mordmysteriet, nu är det sammanhållningen mellan kvinnor som är det centrala – och det tjänar serien mycket på.

Skådespelarna tillhör Hollywoods A-lag och här får alla glänsa – framför allt är Kidman och Streep helt sagolika – vi håller faktiskt inte med ”The Donald” om att Streep är en av tidernas mest överskattade skådespelerska. Allt toppas av mästerligt foto och klippning av en annan värld. En helt underbar serie om mänskliga relationer, fåfänga och oklara framtidshopp – som vi belönar med 6 stjärnor.

Äntligen får vi se en serie från HBO där den tekniska kvaliteten är tillfredsställande. Inte en helt brusfri bild, men en bra bit bättre än vad HBO brukar åstadkomma. Recensionen bygger på de första 3 avsnitten (av 7). Kan streamas från 10 juni.