Recension: Beforeigners, säsong 1

Skaparna av den udda, men roliga, Netflix-succéserien Lilyhammer, med Springsteen-gitarristen Steven Van Zandt som amerikansk mafioso med vittnesskydd i den norska OS-staden Lillehammer, där de pratade en märklig blandning av norska och engelska, gör nu en satsning hos konkurrenten HBO.

Invandrarvågen från söder

Manusförfattarna Anne Bjørnstad och Eilif Skodvin var uppenbarligen inspirerade av vågen av invandrare från Afrika till Europa, som nådde sin topp i både antal flyktingar och mediebevakning under 2015, när de skrev manus till Beforeigners.

I serien, som utspelas i Oslo i nutid, möter vi det nygifta paret Lars (Nicolai Cleve Broch) och Marie Haaland (Agnes Kittelsen). Lars är polis och det nyförälskade paret har just köpt en lägenhet i hjärtat av nya Oslo centrum. Samma kväll börjar människor från en annan tid (!) att ”poppa upp” i Oslofjorden. Samma sak händer överallt i hela världen.

De tidsresande ”invandrarna” kommer från det förflutna, i en underbar blandning av 1800-tal, vikingatid och den senaste istiden. Eftersom de kommer från en annan kultur och en helt annan tid får de svårigheter att anpassa sig till dagens skandinaviska välfärdsstat, med nutida normer och regler.

Det uppstår ghetton, med ansamlingar av tids-invandrare som har sina egna butiker, restauranger och pubar i deras lilla enklav i staden – där de kan leva livet de är vana vid. Samvaron mellan de nuvarande invånarna och de nyanlända orsakar skapar problem och konflikter, till exempel impopulär getuppfödning i hissen …

https://www.youtube.com/watch?v=zekB1EwEDFk

Mordgåta

På välkänt manér i verkligheten finns det alltid skitstövlar som ser en möjlighet att utnyttja samhällets svagaste. Många av de illegala invandrarna från Nordafrika och Mellanöstern som strömmar in i Europa luras in i sexindustrin och blir trafficking-offer, så blir det även med urtidsmänniskorna i Beforeigners.

Här är de cyniska skurkar, organiserade av företaget Chro Magnon (!), som bokstavligen fiskar upp nyanlända kvinnor från det förflutna, drogar ner dem med knark och säljer dem till stadens ”glädjehus”. Naturligtvis går något snett och en av kvinnorna spolas upp död på en strand i centrala Oslo. Lars och stenålderskvinnan Alfhildr (Krista Kosonen, Blade Runner 2049), som är den första invandraren i poliskåren, kommer (förvånansvärt snabbt) skitstövlarna på spåren.

Cleve Broch gör en bra roll, men det är Krista Kosonen som stjäl scenerna hon är med i. Hon är självsäker, har en stark närvaro och underbar komisk timing. De spelar bra båda två och det är dialogen och komiken mellan dem som är seriens starkaste kort. Många av de andra karaktärerna blir helt enkelt för överdrivna – småmysigt kul, men på ett ”töntigt” sätt.

Experimentell koncepthumor

Precis som i Lilyhammer tar Bjørnstad och Skodvin typiska saker från vår egen tid och tittar på dem lite utifrån. Här blir allt från bloggare, norskt studentfirande och (förmodad) glutenallergi förlöjligat. Men alltför ofta känns humorn lite för enkel och konstlad – jo, det är kul med en kvinna från stenåldern som använder mossa som binda, och grottmän som sitter uppflugna i träd, men särskilt troligt är det inte.

Polisen Haaland är naturligtvis alkoholiserad, skild och desillusionerad. I all sin icke-originalitet förlitar sig serien för mycket på klichéer och förutsägbarheter i persongalleriet och karaktärsutvecklingen.

Sammantaget är Beforeigners en rolig serie som definitivt har potential, men efter två avsnitt har den fortfarande mycket att bevisa för att verkligen lyckas. När allt kommer omkring har det ju visat sig att lite absurda genremixer, som enkel komik som utspelas på vikingatiden (Vikings), kan fungera fint. 3 starka stjärnor till Beforeigners.

Den här gången bjuder HBO på förvånansvärt bra strömningskvalitet. Bild är skarp och detaljerad även i mörka scener. Till och med ljudspåret håller måttet. Recensionen bygger på de första 2 (av 6) avsnitten. Premiär är 21 augusti på HBO Nordic.