Recension: Batman v Superman: Dawn of Justice – Ultimate Edition

Få filmgenrer har fått lika mycket uppmärksamhet i Hollywood under de senaste åren som historierna om alla våra superhjältar. Inte minst har Marvel-hjältarna bidragit till att vitalisera genren – och så småningom upprepat sig. Sagan om vår svarta vigilant, Batman/Bruce Wayne, har spelats av så många olika skådespelare att vi nästan tappat räkningen, men den som satt de djupaste spåren är utan tvekan Christian Bale som gav oss oförglömliga filmupplevelser tillsammans med Christopher Nolan i tre filmer.

Batman återuppstår

När det tillkännagavs att Ben Affleck skulle ta över stafettpinnen var vi definitivt inte de enda som var skeptiska. Visst, Affleck har gjort ett par bra roller, inte minst i Argo, men hans förra vända som superhjälte, Daredevil (2003), var en film vi ville glömma så snabbt som möjligt.

Ur vårt perspektiv fanns det över huvud taget ingen anledning att reboota Batman, eftersom duon Nolan & Bale hade gett oss den ultimata cineastiska upplevelsen av vår bevingade vän. Men Hollywood tycker om att investera sina pengar i säkra kort.

Dessutom anlitades Zack Snyder för att regissera eposet om giganternas kamp, och är det något Snyder (300) inte direkt är känd för så är det finess och ”less is more”. Däremot har han en unik blick för det säreget visuella, med läckra detaljer, slowmotion och tuff klippning.

Allvar

Det är en dyster superhjältevärld som Zack Snyder serverar. Gotham City är mörk, bister, regnig och föga tilltalande, en stad som verkligen passar vår filosofiska och deprimerade fladdermus. Rena rama film noir. Och vad som verkligen överraskar är att Ben Affleck faktiskt passar i den här miljön och stämningen. Han är butter, sårad och fast besluten att göra det rätta. Vi har däremot svårt för Henry Cavill, som inte är mycket mer än en endimensionell poster-boy.

Efter hans Superman-entré i Man of Steel, upprepar Henry Cavill roll som den bemantlade frälsaren. Men eftersom självaste Lex Luthor (en lysande Jesse Eisenberg) har lyckats sabotera och svärta ner Supermans rykte börjar Metropolis invånare inte bara titta snett på honom utan betraktar honom som ett direkt hot.

I Batman v Superman blir han den missförstådda goda samariten som media, vanligt folk – och Batman – vänder ryggen. Den enda som i till sist fortfarande tror på Supermans godhet är Lois Lane (Amy Adams). Både hon och Clark Kent jobbar på Daily Planet och för en gångs skull skildras redaktören (Laurence Fishburne) både sansad och normal. Det är en beskrivning som passar filmen som helhet, det övernaturliga är nedtonat och vi får se en nästan ”normal” värld som råkar ha ett par onormala superhjältar mitt i alltihop.

CGI-bonanza

Till en början är effekterna nedtonade och scenografin och all rekvisita är grov, realistisk och känns nästan ofärdig (bortsett från en av Batmans dräkter som tycks hämtad direkt från en Transformers-film!). Vi har tittat på ”Ultimate Edition” av filmen, en version som har mer än en halvtimme längre speltid, och under de två första timmarna var vi mycket underhållna och imponerade, men ack, hur länge var väl Adam i Paradiset? Den sista timmen utsätts vi för ett massivt CGI-vansinne!

Eftersom Luthor har trollat fram det ultimata kryptonit-monstret för att döda Superman (uppenbarligen är inte Batman tillräckligt duglig för att göra jobbet), känns det som om vi plötsligt har transporteras till en tröttsam Michael Bay-cirkus, där det vräks på med otroliga stridsscener, de två kombattanterna kastas genom skyskrapor och släpas längs asfalten – och det eskalerar för fullt när CGI-monstreet (som påminner misstänkt mycket om trollen från LOTR!) gör entré i ringen. Småkul i 5 minuter, direkt tröttsamt i en halvtimme! Och helt plötsligt kommer Wonder Woman (Gal Gadot) in på banan för att hjälpa våra testosteronstinna hjältar. Hon är en friskt fläkt, men borde ha fått mycket mer speltid.

Sammantaget är detta en snygg film rent visuellt, men som gör ett par obegripliga dramaturgiska krumsprång och där den sista timmen fördärvas av att ingen har berättat för Snyder att less is more. 4 stjärnor. Låt oss hoppas på en mer sansad uppföljare.

Föredömlig kvalitet

Har du en 4K-TV i din ägo så rekommenderar vi att du snarast investerar i en 4K-spelare, för – vilket är tydligt med Batman v Superman – bättre bild går inte att få! Superskarp bild, ett djup som närmast påminner om 3D och en detaljnivå som är oslagbar även i de mörkaste scenerna. Ljudspåret i Dolby Atmos håller också högsta klass. En dundrande bas, knivskarp dialog och en förträfflig surroundmix. Yes!

Förutom en halvtimme extra film ingår bioversionen på Blu-ray. Extramaterialet innehåller bland annat trailers samt hela 11 minidokumentärer (på sammanlagt mer än två timmar). Mycket bra, men också en del ytligt svammel.