: Age of Ultron 3D

Marvel och Disney bestämde sig för att slå alla flugor i en smäll och ha med merparten av Marvel-hjältarna i en och samma film. Ur kommersiell synpunkt slaktade de guldkalven men The Avengers (2012) var faktiskt också en mycket underhållande film, med subtil humor emellanåt och ett befriande (för att vara en superhjältefilm) fräscht manus. (!) Efter en omsättning på närmare 4 miljarder kronor (!) var en uppföljare oundviklig – och den är minsann ingen besvikelse, fast våldsamt imponerade är vi inte heller.

Monster från helvetet
SHIELD är nere för räkning efter den förra filmen, men i början av den här får hämnarna till och med tillbaka Lokes spira, så då borde väl allt vara klart för ”Peace in our time”? Nix, efter att ha besegrat Hydra så sätter de gång (tanken är god) med att skapa artificiell intelligens. Tony Stark (Robert Downey Jr) tar hjälp av den stora gröna Hulken/Bruce Banner (Mark Ruffalo) för att skapa ”Frankenstein”. Allting går naturligtvis fullständigt åt skogen och de skapar ett monster av Ultron, som bara har en tanke här i livet och det är att förstöra allt och döda alla. Som medbrottslingar får han tvillingarna Maximoff (Elizabeth Olsen och Aaron Taylor-Johnson) – alltså får The Avengers ett tufft jobb med att städa upp efter sig själva och att (ännu en gång) rädda jorden.

Bang for the buck
Om du letar efter mest valuta för pengarna så är Avengers: Age of Ultron absolut inte den dummaste filmen du kan se. Det verkar som om Joss Whedon (regi) har fått låna Disney Studios finaste guldkort, det utan kreditgräns. Karlen har bränt ofattbara 2,2 miljarder kronor på storhetsvansinnet – och det märks!

Specialeffekterna (som i stort sett förekommer i varje scen) är överväldigande, läckra och glider in sömlöst med skådespelarna och riktigt foto. Till slut blir det så mycket att man blir helt blasé och nästan inte lägger märke till dem. Se bara hur ofattbart bra animerad Ultron är, in i minsta detalj och med en härlig mimik i metallskalet.

Merparten av den resterande tiden ägnar våra hjältar, mellan allt stök, åt att kämpa mot Ultron, där den ena spektakulära actionscenen avlöser den andra – tills vi nästan är helt utmattade och apatiska. ”Less is more” ingår definitivt inte i Whedons vokabulär, här vräks det på med intensiva actionscener och varenda en överträffas nästan alltid av nästa.

Men det bör påpekas att till skillnad från exempelvis de hjärndöda Transformers-filmerna så är Avengers: Age of Ultron fullproppad med charm, rapp dialog och bra skådespelare.

Trubbel i paradiset?
Käbblet och tävlandet mellan superhjältarna är välskrivet och befriande andrum mellan alla halsbrytande actionscener. Och huvudpersonerna gör bra rollprestationer. För Downey Jr. har rollen som den arrogante och världsvane Tony Stark blivit ett varumärke och ännu en gång balanserar han hårfint mellan spydig och charmig, fast den här gången är det faktiskt Black Widow (Scarlett Johansson) och Hulken som stjäl showen. Samtidigt som det nästan rasar inbördeskrig mellan superhjältarna råder det fred och harmoni – och kastas lite finurliga blickar – mellan den svarta änkan och den gröna jätten.

Änkan, i ny läcker formsydd dräkt (med lysande ”fartränder”), har fått en mycket större roll än i den förra filmen och glimtar till med girl power samtidigt som hon visar sin mjuka sida mot den missförstådda jätten.

Sammantaget är detta en fullt godkänd actionfilm, som dock skulle ha tjänat mycket på att någon hade hållit efter Whedon och tyglat honom lite. Färre och kortare actionscener hade skapat bättre flyt och dramaturgi. Men visst, du får vad du förväntar dig och betalar för! 4 rejäla, väldigt underhållande popcorn-stjärnor delas ut till den brokiga skaran superhjältar.

En våt dröm rent tekniskt
I den snygga 3D-versionen är bildkvaliteten enastående. Superskarp bild med sprakande potenta färger och ett imponerande djup. Inte heller går det att klaga på det mycket lyckade surroundljudet (DTS 7.1) som återger alla detaljer med osedvanlig klarhet och precision, och trots ständiga explosioner och tunga strider så är dialogen lika tydlig och ren genom hela filmen. En sak är säker: subwoofern får jobba hårt under de två timmarna med häftiga actionscener. När det gäller extramaterialet är vi däremot inte helt nöjda med BD-utgåvan. En alltför kort bakomfilm samt två andra minidokumentärer och ett par borttagna scener och kommentatorsspår är vad vi får hålla tillgodo med.