: 12 Years a Slave

När prisjägarna (som påminner otroligt mycket om de två skurkarna Räven och Katten i Pinocchio) har sålt honom vidare hamnar han som ett välgött köttstycke på slavmarknaden i New Orleans. En fullständigt cynisk slavhandlare (otroligt välspelad av Paul Giamatti) erbjuder sina ”premium-oxar” och skryter om deras styrka, raka rygg och fina tänder. Plantageägare kommer långväga ifrån för att skaffa sig de bästa ”arbetarna”.

Solomon köps av en nästan human plantageägare (Benedict Cumberbatch) som ser något extraordinärt i honom och därför visar honom en viss grad av förtroende och medmänsklighet. En medmänsklighet som gör det desto svårare att begripa hur han kan leva med sig själv som slavägare. En av filmens starkaste scener är när Eliza (som såldes tillsammans med Solomon, åtskild från sina två små barn) anländer gråtande till plantagen, varpå husmodern säger: ”Something to eat and some rest; your children will soon enough be forgotten.”

Mellan alla hemskheter, när det ser som mörkast ut för Solomon, flyr han tillbaka till sitt gamla liv i tankarna – som rycks bort brutalt när han återigen står ansikte mot ansikte med ondska som satts i system och ett otroligt förakt för mänskligheten och livet. På det här sättet lyckas McQueen (regi) skapa kontraster och mer liv i en annars linjärt berättad historia.

Mitt i allt elände tar sig McQueen tid att omfamna det vackra och nästan mystiska Louisiana-landskapet. Vi får se långa scener med vackert ljus och foto av Sean Bobbitt när kameran svävar över det vackra sumplandskapet. Ett ogästvänligt och hett landskap där slavarna tvingas arbeta hela dagarna med att skörda sockerrör och bomull. Men ännu en gång är filmen rik på kontraster. När Solomon plötsligt slår tillbaka blir vi alla obekväma vittnen till hans bestraffning när han i flera timmar står på tå, halvhängd från ett träd, medan livet runt honom går sin gilla och obekymrade gång. Solen går ner och Solomon blir såld till tyrannen Edwin Apps (Michael Fassbender).

Fassbender (Prometheus) gör här sin tredje film med McQueen och har tidigare trollbundit oss med sitt skådespeleri i Shame och Hunger, här går han hela vägen – möjligtvis lite väl långt, men det beror inte på hans rolltolkning utan på ett manus som gör honom till ett lite för endimensionellt monster. Det är runt honom och hans behandling av slavarna som resten av filmen handlar – och det är inget vackert porträtt vi får bevittna.

Filmens stora styrka är hur vardagligt den lyckas skildra slaveriet. Till och med bland de ”snälla” slavägarna har det blivit en del av kulturen och samhället som tas för givet och ingen ens funderar över. Färgade människor är andra klassens medborgare och inte värda något annat än att vara en vit mans egendom och slav livet ut, och de kan behandlas precis som det passar ”ägaren”. I skildringen av det här livet är Chiwetel Ejiofor ett riktigt fynd i huvudrollen. Han uttrycker enormt mycket bara med mimik och ängsliga ögon – utan tendens till överspel.

12 Years a Slave var nominerad till hela nio oscarsstatyetter och knep den finaste av dem alla för Bästa film, och det är inte alls någon slump, för detta är en film som verkligen är perfekt ”oscarsmaterial”. Den bygger på en sann historia och handlar om förtryck och en ”omöjlig” kamp för överlevnad, den har svulstig musik och är ett flagrant episkt drama som vet precis vilka knappar det ska trycka på för att spela på våra känslor.

Producent Brad Pitt borde ha hållit sig långt bort från kameran, hans karaktär blir ett märkligt avbrott från historien och en otillfredsställande lösning. Dessutom har McQueen ett lite för stort behov av att visa oss explicit våld. Vi kan mycket väl föreställa oss smärtan som Patsey (Lupita Nyong’o som vann en oscar för bästa biroll) känner när vi hör hennes skrik och ser smärtan i varje rynka i ansiktet, utan att vi behöver se att huden är ett öppet köttsår ända in till ryggraden.

Bilden och ljudet (DTS-HD MA 5.1) är genomgående väldigt bra, bortsett från en del mörka scener där detaljer drunknar. Som bonus får vi en kort dokumentär om musiken samt den ytterst bra och fascinerande bakomfilmen 12 Years a Slave: A Historical Portrait med en rad intervjuer av folk både bakom och framför kameran.

https://www.youtube.com/watch?v=uh4xRRCC83c