: Marantz SA-10

Precis som de flesta tillverkare av hemelektronik byter Marantz ut sina vanliga konsumentserier årligen. Men så fort går det inte längst upp på den översta nivån i sortimentet. Där släpper man inte ut några nya modeller på marknaden förrän det handlar om tvättäkta innovationer. Och det gör det nu.

Marantz referensserie har några år på nacken vid det här laget. Förstärkaren PM-11 S3 och SACD-spelaren SA-11 S3 kommer båda från 2013. Vad de knåpat ihop på Marantz sedan dess fick vi se i november, när de avtäckte märkets nya toppmodeller i Eindhoven i Holland. Marantz legendariske ljudtrollkarl Ken Ishiwata visade upp den integrerade förstärkaren PM-10 och SACD-spelaren SA-10. Vi beställde omedelbart exemplar av båda för test. I skrivande stund är inte förstärkaren klar för leverans ännu, men den senaste tiden har vi haft SA-10 på besök i testrummet.

Nischat format
SA-10 spelar inte bara CD utan även högupplösta SACD (Super Audio CD). Formatet har aldrig fått någon större spridning (det har givits ut ungefär 6 200 titlar sedan det kom 1999), men skivornas ljudformat, DSD, blir alltmer utbrett bland audiofiler som utbytesformat för högupplöst ljud.

Utöver CD och SACD spelar SA-10 DVD-skivor med ljudfiler i de flesta format. Och än viktigare i en tid när fysiska medier ständigt tappar mark är att den inbyggda DACen (om den nu kan kallas för en sådan, se separat beskrivning) kan användas för att omvandla ljud från alla signalkällor. Så den dagen du har köpt din sista CD kan du fortfarande använda SA-10.

Som man kan förvänta sig av en superlyxprodukt av det här slaget är utförandet oklanderligt. Kabinettet är gjort av tjock, vibrationsdämpande aluminium. Eller rättare sagt: en sandwich-konstruktion av aluminium och koppar som ska garantera fullkomlig avskärmning från strålning utifrån. Knapparna och CD-luckan rör sig precist och läckert och från skåran där den mjukt böjda aluminiumfronten möter displayen i mitten flödar blått ljus. Allt är så läckert och välgjort att man vill äta upp det med ögonen!

Spelar allt utom nätet
Även om fronten är enkel och stilren så har Marantz fått plats med ett hörlursuttag med 6,3 mm-jack. Baksidan, som är gjord av koppar, rymmer i stort sett alla sorters in- och utgångar som man kan tänka sig. Det finns koaxial och optisk in- och utgång, USB A (till USB-lagringsenheter) och USB B (till dator). Alla analoga utgångar är rodiumpläterade guldkontakter av högsta kvalitet. Och så finns det naturligtvis obalanserade och balanserade utgångar. Naturligtvis eftersom både SA-10 och den tillhörande förstärkaren PM-10 har balanserad signalväg rakt igenom.

Om man bortser från balanserade AES/EBU-digitalingångar – och det kan man gott tillåta sig att göra – så finns ett komplett urval av direkta digitalingångar på SA-10. Däremot finns ingen trådlös uppkoppling eller nätverkskontakt. Ska du njuta av musikstreaming eller internetradio så får du alltså göra det med hjälp av en dator eller en streaming-mottagare med digitalutgång.

Fjärrkontrollen är en stilren och prydlig – och förvånansvärt tung – historia i plast. Den är så tung att man undrar om det finns tyngder i den för att få den att verka gedigen. Även om den inte har samma höga byggkvalitet som spelaren så fyller den sin funktion, även när SA-10 används som D/A-omvandlare för andra ljudkällor.

Bara en skiva till!
Testet av Marantz SA-10 har tagit längre tid än det brukar. Inte för att det tar lång tid att upptäcka dess uppenbara kvaliteter, utan för att det är så himla svårt att stänga av musiken och sätta sig vid tangentbordet, man kan ju bara lyssna på EN enda skiva till …

Oavsett om det handlar om att sätta på en CD, spela en ljudfil från NAS-disken eller låta musiken strömma in från Tidal så är vi vana vid att det rör sig om stora eller små upplevelser. Att det finns några album och låtar som låter helt läckert, medan andra är småtrista rent hifi-mässigt.

När man lyssnar med SA-10 är det som att få hela sin musiksamling förnyad med bättre producerade versioner av samma skivor. Inte helt olikt den gången jag köpte de första ”half speed mastered”-specialversionerna av ”Crime of the Century” och ”The Dark Side of the Moon”. Fast bättre, och vansinnigt mycket dyrare.

Det finns naturligtvis fortfarande bra och dåliga inspelningar, men ljudet är mycket bättre än jag trodde att det gick att få från dem.

Först och främst handlar det om tystnad. Det låtar kanske bisarrt, men tystnaden och luftigheten runt instrumenten är något av det allra bästa med Marantz nya referensspelare. Den brusande ”dimman” på den akustiska scenen är som bortblåst, och instrument och röster står fria bakom och runtomkring högtalarna.

Det gäller både verkligt akustiska miljöer, som när Gidon Kremer och Berliner Philharmoniker tolkar Tjajkovskijs violinkonsert så att hartsdammet nästan spritter i rummet. Eller när småpratet vid borden på jazzkrogen Stampen i Stockholm ännu en gång bilder kuliss för vibrafonen på skivan ”Jazz at the Pawnshop”. Men det gäller i lika hög grad Roger Waters manipulerade verklighet i ”Three Wishes” från ”Amused to Death”. Röster och ljud dyker upp långt bort i stereoperspektivet, överallt omkring oss och ibland rakt upp i ansiktet. Men alltid precist, tydligt och naket.

Den är värd det – om du vill
Men är inte 65 000 kronor en absurd summa? Jo, det är det! För så mycket pengar kan man få en lyxsemester till ett exotiskt resmål för hela familjen, en fin begagnad bil – eller till och med ett bröllop. Men highend handlar om prioriteringar, och det finns de som hellre vill ha en signalkälla av högsta klass.

Jag har hört fina D/A-omvandlare, till exempel SOtM sDP-1000 och Metrum Acoustics Pavanne som båda ligger i samma prisklass som SA-10 om man tar med i beräkningen att de bara är DACar medan man hos Marantz får både spelare och omvandlare. Men ingen av dem öppnar ett tillnärmelsevis lika stort fönster in mot konsertsalen eller ger dig ”alla mina skivor är som nya”-känslan.

Slutsats
Chansen för att Marantz SA-10 blir en försäljningssuccé är inte särskilt stor. Inte med en femsiffrig prislapp för maskin som spelar ett utdöende musikmedium. Och observera då att vi talar om CD-skivorna, eftersom SACD aldrig riktigt kom igång. Som tur är kan SA-10 mer än bara spela fysiska skivor, och är du på jakt efter en digitalomvandlare i den absoluta toppklassen så finns det goda skäl att överväga Marantz. SA-10 har en sällsynt förmåga att få ut det bästa ur digitala medier – och sprida livs levande ljud i lyssningsrummet. Det betyder att den kan just det som Marantz vill åstadkomma: att skapa en ny referens. Därför förtjänar SA-10 maxbetyg och vår varmaste rekommendation.