Australiensiska Audiofly är en ny bekantskap för oss. Inte så konstigt kanske, märket har haft en begränsad distribution i Skandinavien. Men det hoppas importören Solipi kunna ändra på nu – inte minst med AF180, den näst dyraste modellen i sortimentet.
Audiofly har lyckats få plats med hela fyra element i huset, alla av typen balanserad armatur. Många tillverkare använder sådana till diskantregistret på grund av snabbheten och den låga massan, men det är egenskaper som passar bra även längre ner i frekvensregistret. Åtminstone så länge elementen inte blir överbelastade, de tål nämligen inte lika mycket stryk som vanliga dynamiska element. Det här problemet har Audiofly löst genom att dela upp det hörbara frekvensregistret i flera områden och mata varje element med ett begränsat register.
AF180 har en behaglig impedans på 18 ohm och en känslighet på 108 dB, vilket innebär att de går fint att driva med en mobiltelefon. Men dyra och fina hörlurar – även proppar som AF180 – förtjänar en musikspelare med riktigt bra ljud. Eventuellt en hörlursförstärkare.
I paketet ingår en adapter till stor jack-kontakt samt en dubbel-minijack till flygplan. Hela nio par toppar ingår också. Audiofly har för övrig det största fodralet vi har sett till öronproppar, det ser stiligt ut men går inte ner i byxfickan.
Ljudkvalitet
Det här är proppar som är avsedda för proffs och musiker, precis som förväntat låter AF180 neutralt och detaljerat. Men där RHA låter för vasst i toppen för min personliga smak så finns det en nästan helt perfekt balans med Audiofly. Ta till exempel David Bowies ”Lazarus”. Bastrumman har tyngd och tryck och basgitarren återges med stor attack. Det smäller om gitarrsträngarna och blåsinstrumenten markeras ordentligt i ljudbilden. Bowies röst är klockren, allt är otroligt snyggt och upplöst.
Precis som både RHA och ACS återger Audiofly musiken ärligt och opolerat. Ändå är AF180 lite mindre sterila, precis tillräckligt för att de ska kännas mer musikaliska. De är lite mjukare och lenare i klangen, precis tillräckligt för att man inte ska sitta och bara lyssnar efter brister i varje inspelning. I stället sitter man och lyssnar på musiken. Propparna är fortfarande ärliga nog för att man ska kunna använda dem som monitorer på scen.
Slutsats
Audiofly gör proppar för professionella musiker, vilket inte borde krocka med vad audiofiler vill ha. Men det gör det ofta, eftersom musikälskare brukar föredra ett lite fylligare ljud än vad ljudtekniker kan tillåta sig att jobba med. Audiofly AF180 har ingen tillgjord fyllighet någonstans utan återger musiken på ett neutralt sätt. Och tack vare en strålande dynamik låter det ändå inte tråkigt och man sitter och lyssnar på musiken i stället för att hänga upp sig på svagheter i varje inspelning.
Audiofly har skapat ett sanningsserum. Men sanningen berättas inte på samma skoningslösa uppriktighet som med RHA och ACS – och för musikälskare är det bara positivt.
Också i detta test:
RHA CL1
I mesta laget
Allt med RHA andas kompromisslöshet. Ljudet också. Men det har lett till att priset blivit i styvaste laget.
ACS Evolve Studio Universal
Om sanningen ska fram
Propparna från ACS avslöjar sanningen i varje inspelning. På gott och ont.
Sony XBA-N3AP
Den bästa basen
Att Sony-lurarna är testets billigaste är omöjligt att höra.
AKG N40
Skräddarsytt välljud
N40 går att skräddarsy med tre olika filter. När de låter som bäst är de ytterst upplösta och musikaliska.