Recension: 11.22.63

Få historiska händelser har traumatiserat det amerikanska folket mer än det mytomspunna mordet på USA:s 35:e president, John Fitzgerald Kennedy. JFK sköts ihjäl i Dallas, Texas 22 november 1963 (därav seriens titel). Enligt åklagarna, regeringen (och den efterföljande Warren-kommissionen) planerades och utfördes mordet av en ensamvarg: den före detta marinsoldaten Lee Harvey Oswald, som senare blev kommunist och hoppade av till Sovjetunionen.

https://www.youtube.com/watch?v=NXUx__qQGew

Vi befinner oss i Maine 2016. Där jobbar den karismatiske Jake Epping (James Franco) som engelsklärare och håller kvällskurser för vuxna som vill bli författare. Luncherna äter han alltid på Al’s Diner. Al (Chris Cooper) har hållit igång restaurangen i 35 år och är en god vän till Jake. Precis när Jake får skilsmässopapper från sin fru kommer Al krypande från bakom disken, uppenbarligen sjuk och ser flera år äldre ut än bara ett par minuter tidigare …

11.22.63 bygger på en roman av en av världens klart mest filmatiserade författare, kungen av övernaturliga thrillers, Stephen King. Med sig i produktionsteamet har han fått självaste J.J. Abrams som verkställande producent. Abrams har bland annat regisserat Star Trek: Into Darkness och Star Wars: Episode VII – The Force Awakens och kommer i höst med TV-serien Westworld.

Handlingen är, på känt King-manér, en smula övernaturlig och har små rysartendenser, men det som driver handlingen framåt är den mödosamma jakten på JKF:s mördare.

Varje quiz-kväll på historieklubbar brukar teoretiska händelser diskuteras: ”Vad skulle hänt om …?” Till exempel: ”Tänk om Hitler hade blivit skjuten före 1937? Hur skulle vår historia sett ut då?” I miniserien 11.22.63 är målet att förhindra mordet på JFK och på så sätt skapa en bättre värld.

Al är övertygad om att USA varken skulle haft Vietnamkriget eller varit en så krigshetsande nation om JFK hade fått leva och förhoppningsvis fått sitta två mandatperioder. Al skickar Jake tillbaka till 1960 (hans diner har nämligen en undangömd tidsportal) och ger honom i uppgift att ta reda på om Oswald agerade på egen hand – och i så fall döda honom före 22 november 1963.

En knorr i handlingen är att Jake bara kan skickas tillbaka till 21 oktober 1960, och om han väljer att åka tillbaka så nollställs allting. Dessutom kommer ”det förflutna” alltid att kämpa mot varje form av förändring.

Med andra ord, här finns det gott om saker som publiken helt okritiskt måste acceptera för att ha någon glädje av berättelsen – men har man väl accepterat premisserna så är detta en synnerligen välgjord, spännande och underhållande serie.

I drygt sju timmar får vi följa Jakes (som på 60-talet byter namn till James Amberson) strapatser när han försöker reda ut vad som hände innan JFK blir skjuten. Serien har också en rad parallellhandlingar, till exempel att Jake försöker rädda familjen till en av hans vuxna studenter (pappan mördade alla 1960). När Jake åker till Kentucky träffar han Bill (George MacKay) som insisterar på att hjälpa honom, vilket han motvilligt går med på. De försöker skaffa ett ”normalt” liv i den lilla staden Jodie, mellan Dallas och Ft. Worth. Där återupptar Jake läraryrket och förälskar sig i kollegan Sadie (Sarah Gadon), samtidigt som Bill ägnar dagarna åt att övervaka Oswald (Daniel Webber). Men Sadie har också ett dunkelt förflutet.

James Franco är mycket lyckad som den helt vanliga läraren som hamnar på djupt vatten – en man med goda avsikter och en rejäl dos naivitet, men som är fast besluten att fullfölja sitt uppdrag. Historien är fascinerande, har en hel del roligheter som handlar om 2016 och 1960, och är verkligen spännande. 1960-talsmiljön är återskapad ned i minsta detalj, från kläder och bilar till möbler och hus, och dessutom förekommer en del historiska personer. Seriens dramaturgi fungerar fint och den komplexa historien passar miniserieformatet som hand i handske. De verkliga historiska händelserna glider in sömlöst i seriens fiktiva. Dessutom har 11.22.63 överlag bra mycket bra skådespelare, inte minst Daniel Webber, som gör Oswald på pricken, samt Chris Cooper och ovan nämnda Franco.

Främsta invändningen mot en annars mycket lyckad serie är att den har för stort fokus på parallellhandlingarna och det fullständigt obegripliga att Jake gång på gång blir så distraherad att han riskerar hela sitt uppdrag. Han fattar alldeles för många dåliga beslut att det inte känns trovärdigt, och några av de problemen som dyker upp är överdrivet långsökta. Vi sträcker oss till fem svaga stjärnor.

Surroundspåret (DTS 5.1) är snyggt och detaljerat. Dialogen är alltid kristallklar och subwoofern får verkligen slita i häftiga scener. Bilden är genomgående mycket bra, fast lite för varierande och bitvis för mjuk. Som bonusmaterial finns bara en kvarts bakomfilm, som trots sin korta speltid innehåller mycket godsaker.