Yamaha har en tuff retrokänsla och ser nästan ut som om den kommer från 1970-talet. Men låt dig inte luras, R-N602 har fått en rejäl dos moderniteter som digitalingångar och inte minst trådlös multiroom-funktion. Du kan alltså bygga en stereo runt receivern och skicka ljudet trådlöst till andra Yamaha-enheter med MusicCast som står var som helst i huset. Yamahas version av Sonos, om du så vill.

MusicCast är mycket enkelt att använda, appen är enkel att hitta i och gör musikspisandet till en dröm. Ännu så länge stöder den dock inte alla de viktigaste musiktjänsterna, bland annat saknas Tidal och Apple Music. Enda trådlösa möjligheten är då AirPlay, eller komprimerad Bluetooth.

Yamaha spelar högupplösta musikfiler lagrade på en nätverkshårddisk, och LP-fantaster uppskattar skivspelaringången.

Ljudkvalitet

Rent ljudmässigt visar Yamaha sig från en sympatisk sida. R&B-duon Marian Hill återges med en intensiv och fyllig bas med trivsam tyngd. Röståtergivningen är väldigt bra, med klar och tydlig artikulering.

Det är en oerhört fin klang i kontrabas, och trumpet låter naturligt och levande. Tonerna är väl differentierade, så att ljusa och mörka toner har olika resonansmönster i stället för att färgläggas likadant.

Även opera låter fint, som Schuberts ”Ave Maria” framförd av mezzosopranen Anne Sofie von Otter, ackompanjerad av Bengt Forsberg på flygel. Yamaha presenterar von Otters röst på ett tydligare sätt än både Heos och Bluesound och det finns gott om luft och rymd runt flygeln. Härligt musikaliska toner.

R-N602 kan spela riktigt högt, med bra kontroll över elektriska basrytmer. Men här är Bluesound bättre. Yamaha har inte heller Heos väl tilltagna bas, men den är å andra sidan bättre balanserad och på det stora hela bättre på det mesta.

Yamaha har receivern för dig som vill ha gott om anslutningar, ett snyggt retro-utseende och en lyckad multiroom-funktion. Vi väntar med spänning på Tidal och Apple Music!

 

Också i detta test: