Recension: London Has Fallen

I Olympus Has Fallen fick vi bekanta oss med den godhjärtade men synnerligen hårdföre Secret Service-agenten Banning (Gerard Butler) som fallit i onåd hos den amerikanske presidenten (Aaron Eckhart) sedan han misslyckats med att rädda rikets första dam – trots att han faktiskt räddade presidenten, Vita huset och hela nationen när terrorister från Nordkorea invaderade Washington DC.

Publiken gillade uppenbarligen att se Vita huset under attack, så mycket att en uppföljare var oundviklig.

Vi kan lika gärna säga det direkt: gillade du den första filmen så blir du garanterad underhållen i nittio minuter med Butler och Eckhart när de skjuter sig fram och springer genom Londons gator när den brittiska huvudstaden råkar ut för en massiv terroristattack. Terroristerna vill, tidsenligt nog, ha hämnd för amerikanska drönarattacker och anfaller London när ”samtliga” av världens statschefer är på plats i stadens hjärta för att ta farväl av den brittiska statsministern (Camerons Brexit?).

Den främsta skillnaden mellan denna och den förra filmen är att uppföljaren inte är låst till en enda plats (Vita huset) utan rör sig fritt i hela Londons centrum. Vilket resulterar i en hel del häftiga actionscener och ger Butler en chans att visa upp sina biceps och hans enmannamördarmaskin. Precis som första filmen är nämligen tvåan fullproppad av brutala våldsscener som inte fyller mycket annan funktion än att visa hur tuff och iskall Butler kan vara samtidigt som han ger ifrån sig töntiga oneliners.

Missförstå oss inte, vi kan också gilla actionrullar, men vi förväntar oss lite mer finess och ett manus som hänger ihop mer än vad som serveras här. London Has Fallen är inte mycket mer än en samling häftiga actionscener (utspädda med förvånansvärt dåliga specialeffekter) och blir bara en blek kopia av förebilden Die Hard. Eckhart är dock bra och övertygar som amerikansk president, även om det inte räddar filmen från att vara medioker. Tre högst ordinära stjärnor.

Ljudkvaliteten (DTS:X) är felfri och även om specialeffekterna missar rent visuellt så trycker ljudbilden till hårt och precist. Bilden är också bra, fast dras med lite brus och saknar djup. Inget bonusmaterial.