: Canon EOS M10

De har beskyllts för att komma för sent till festen, och de kan knappast skylla på att de behövde långt tid på sig för att bygga något extraordinärt. Canon har uppenbarligen koncentrerat sig på sin dominans inom spegelreflexsegmentet och överlåtit marknaden för de små spegellösa systemkamerorna åt märken som Sony, Panasonic och Olympus.

Canons första kompakta systemkamera blev en succé först när priset rasade till långt under kostpris. Ett tag var EOS M marknadens billigaste systemkamera. Något måste göras.

2015 – tre år efter EOS M – kom äntligen en lyckad efterträdare som löste de flesta nackdelarna i Canons debutmodell i det spegellösa segmentet.

Tack vare en ny bildsensor, rejält förbättrad ergonomi med bland annat handgrepp och pekskärm, var EOS M3 en riktigt bra kamera. I dag går den att köpa för 5 000 kronor, vilket måste betraktas som ett mycket bra köp.

 

Förenklad för nybörjare

Den enklare EOS M10 kostar lika mycket. Då får man en kamera som liknar M3 men som har en bildsensor med 18 megapixlar, fast saknar handgrepp och möjligheten att göra individuella inställningar – med programmerbara knappar – för varje fotograf.

Men det är inte säkert att det är så viktigt för målgruppen. De som vill ha en liten och enkel kamera som det går att sätta en vidvinkel eller en telezoom på. Det finns nämligen flera objektiv till Canons små EOS-kameror i M-serien. Ett av de fem är en ny EF-M 15–45 mm/f3,5–6,3 IS STM-zoom och det är den som ingår när man köper M10.

Dessutom finns en kompakt 22 mm/f2 STM, en 11–22 mm IS STM-vidvinkelzoom med ljusstyrka f4–5,6, normalzoomen 18–55 mm/f3,5–5,6 IS STM samt telezoomen 55–200 mm/f4,5–6,3 IS STM. Alla fem har Canons ytterst tystgående och snabba STM-autofokusmotor och alla utom 22-millimetaren har inbyggd optisk IS-bildstabilisator. Canon säljer också en EOS M-adapter för en tusenlapp som gör att man kan använda alla andra Canon-objektiv med EOS-fattning. Och sådana finns det väldigt gått om.

 

Bildkvalitet

Den kompakta kameran har få knappar. I stället använder man den vridbara skärmen, som har ett särskilt selfie-läge, för att navigera runt i menyer och göra inställningar. Dem finns det inte så många av. Canon har försökt göra det så enkelt som möjligt, och lyckats riktigt bra.

Man kan för övrigt välja fokus och ta bilder med en beröring på skärmen. Det är praktiskt i många situationer, för då blir motivet skarpast där man vill.

Kameran har ärvt bildsensorn med 18 Mp och Canons hybrid-autofokus från EOS M2 (såldes bara i Japan), fast med 49 fokuspunkter som täcker 80 procent av bildytan.

För de allra flesta nybörjare är kameran väldigt enkel att sköta. Välj automatisk inställning där kameran anpassar sig efter motivet, eller egna inställningar där fotografen kan bestämma lite eller allting själv – och naturligtvis även för video. Fast bara 1080-HD-video.

M10 reagerar relativt snabbt och fokuserar fort i bra ljus. Bildhastigheten är helt okej med 4,6 bilder/s och det går att göra serier i den takten tills minneskortet är fullt (bara JPEG). Använder man pekskärmen är responsen också bra, och många gillar nog att man kan använda skärmen som utlösare.

Då får man också skarpa bilder. Åtminstone i centrum av bildytan. Den nya Canon-zoomen har nämligen inte alltför imponerande prestanda. Ljusstyrkan är svag, särskilt vid 72 mm – vilket är ganska så kort tele – och linjeförvrängningen är väldigt tydlig vid vidvinkel.

Då ser man dessvärre mörkare hörn, även kallat vinjettering, och synliga förluster av skärpa ut mot hörnen. Med full bländaröppning. Helst bör man blända ner till 5,6 eller 8, då är skärpan jämnare och vinjetteringen mindre synlig.

I övrigt är upplösningen och skärpan som förväntat för en billig kamera med en måttlig normalzoom. Färgerna är typiska för Canon, med mycket färgmättnad i standardinställningen, och bra kontrast, men bara måttlig bilddynamik. Den åldrande bildsensorn klarar sig bra jämfört med motsvarande kameror med 16 Mp- till 20 Mp-bildsensorer, men den har synligt brus redan från ISO 1600. Som ökar och blir grovkornigt med avtagande färgmättnad när man ökar ISO-ljuskänsligheten.

 

Mellan två stolar

Om man ska ha en liten kamera med zoom och bra bildkvalitet så kan Canons kompakta PowerShot G7 X vara ett intressant alternativ. Men vi föredrar hellre EOS M3, som är en mycket bättre kamera för samma pengar, eftersom den har en annan zoom med högre bildkvalitet, en bildsensor med bättre skärpa och är mer användarvänlig. Då ser vi inte riktigt poängen med att välja EOS M10, som vi tycker verkar vara en nedbantad kamera och som hade behövt vara betydligt billigare för att vara riktigt intressant.