Recension: Ett päron till farsa: Nästa generation

Clark Griswold var den självuppoffrande, och ofta missförstådda, familjefadern som bara ville familjens bästa – tyvärr kände han aldrig sina egna begränsningar eller när det var dags att kasta in handduken. Trots goda avsikter slutade hans semestrar och familjeevenemang i katastrof. Chase gjorde fyra Ett päron till farsa-filmer mellan 1983 och 1997, och den bästa av dem var när han firade jul.

Nu upprepar historien sig, den här gången är det hans son Rusty (Ed Helms, Baksmällan) som tar med sig sin fru (Christina Applegate) och deras pubertala söner på semester. Varför? För att svetsa ihop familjen och upprepa faderns hopplösa resa till nöjesparken ”Wally World” 32 år tidigare.

Tyvärr inte allt som vin och blir bättre med tiden. Här har de i stort sett kopierat in 1983 års manus och koncept i en helt meningslös historia, där all humor handlar om platta sexskämt, överdimensionerade penisar och simning (bokstavligt talat) i bajs! Det är möjligt att vi börjar bli lite till åren, men far och son-samtal om rumpslickande och svågerns svulstiga snopp får det inte att rycka nämnvärt i skrattmusklerna. De som lockas av Chevy Chase på omslaget kan lugna ner sig: han är med i ungefär 30 sekunder i slutet. Nu räcker det med päron till farsor. 2 stjärnor.

Både bild- och ljudkvaliteten är absolut godkänd, fast ett lite trist surroundspår ger minus. Bonusmaterialet innehåller en kort bakomfilm, en återblick samt borttagna scener och en hyllning till Georgia.