USA begränsar spionprogram

Amerikaner som vill värna om sitt privatliv kan börja jubla så smått, eftersom den amerikanska regeringen tänker sluta samla in information från befolkningens telefoner.

Det omfattande spionprogrammet startades av NSA (National Security Agency) efter terrorattacken på World Trade Center 11 september 2001 men avslöjades inte förrän 2013 av visselblåsaren Edward Snowdon. Spionaget stoppades i söndags till följd av en ny lag, som kallas USA Freedom Act, antogs tidigare i år.

Den nya lagen berövar NSA möjligheten att hämta in och lagra information – metadata – om laglydiga medborgares samtal, till exempel telefonnummer, tid och datum. Men kontroversiellt nog får de fortfarande avlyssna och lagra själva innehållet i samtalen.

Läs vår recension av Homeland, säsong 5.

Metadata kommer fortfarande att samlas in, men ansvaret för det flyttas till telebolagen. Om myndigheterna misstänker att någon har terroristmjöl i påsen så kan de få tillgång till metadata om de har en domstolsorder. Och när de får alla metadata så får de också enkelt fram innehållet i samtalen, eftersom NSA alltså fortfarande får lov att lagra samtalen.

Republikanerna reagerar
Inte alla är lika glada åt att spionaget mildras. Bland annat anser flera republikaner att insamlingen av metadata är viktigare än någonsin, i synnerhet efter attacken i Paris. De hävdar att det nu kommer att bli svårare för polisen att kartlägga en misstänkts terrorists sociala nätverk eftersom man bara får övervaka den misstänkte och inte hans eller hennes kontakter, vänner och vänners vänner. För att få ett grepp om hela det sociala nätverket måste man hämta in information från varje enskilt telebolag, vilket skulle kunna försena utredningen.

Andra, till exempel advokat Neema Singh Guliani som 2013 åtalade NSA just för den hemliga massinsamlingen av mobildata, hävdar att det aldrig har bevisats att spionprogrammet har förhindrat några terrorattacker.

– Tyvärr är det så att vi ofta efter en terroristattack eller andra tragiska händelser ser medlemmar av Kongressen som vill pressa fram ett regelverk som påverkar de medborgerliga rättigheterna, utan att det inte nödvändigtvis förstärker den nationella säkerheten, sade hon till AFP. Detta är ett program som har pågått i åratal, hämtat in alla telefondata men inte en enda gång bidrog till att stoppa en terrorattack.

Källa: AFP

Geir Gråbein Nordby

(f. 1978): Journalist. Gråbein har aldrig haft något annat heltidsjobb än på Ljud & Bild. Å andra sidan har han varit här nästan halva sitt liv, ända sedan 2001 när han skickade en jobbansökan till fel adress (han ville egentligen till en inspelningsstudio med samma namn). Gråbeins expertis är främst inom hifi, hörlurar och hemmabio, men det händer att han glimtar till med andra kvaliteter också.