: BenQ W1350

BenQ W1350 är en mycket ambitiös budgetprojektor med vertikal linsvinkling, vilket gör den enkel att takmontera och ändå få en bild som är helt perfekt linjerad med duken. Den kan dessutom överföra bilden trådlöst utan att det påverkar bildkvaliteten – detta kräver dock extrautrustning som kostar 3 000 kronor. Vad som däremot inte är extrautrustning är 3D-video, det ingår ett par 3D-glasögon för ändamålet.

 

För hemmabio och spel

En budgetprojektor som den här är intressant för alla som vill ha en stor bild med en liten prislapp. Dels till hemmabio men också till datorspel. Tänk att kunna blåsa upp biljakten eller krigszonen i 150 tum! Till och med en highend-OLED-TV bleknar om man jämför, helt enkelt på grund av bildstorleken. Men en billig projektor kan inte ersätta TV:n. Den behöver ha det ganska så mörkt omkring sig, efter ett tag blir fläktljudet irriterande och en DLP-projektor som den här kan trötta ut ögonen, till skillnad från LCD-projektorer.

 

Svårt med ljus

Man kan göra många fel när man ska bygga en projektor som kostar under 10 000 kronor. Speciellt om man ska göra något så ljusstarkt som BenQ, med sina 2 500 lumen. Det är ett dubbelt så högt värde som var vanligt för ett par år sedan och betyder att ljusa scener får ännu mer tryck. Med en heldigital DLP-projektor löses detta gärna genom att ge färghjulet ett större vitt segment, så att en större portion av lampljuset går åt till rent vitt ljus. Nackdelen med detta är att färgerna bli mattare, plus att man lätt kan få mycket bildstörningar på köpet.

 

Starkare lampa ger mer fläktljud

BenQ har i stället löst problemet genom att ha en starkare lampa. En fördel för bildkvaliteten, men nackdelen är att det är svårare att undvika överhettning. Antingen måste kabinettet vara extra stort eller så får man tåla att fläkten jobbar på höga varvtal. BenQ har valt det senare. Det innebär att du måste leva med en ganska så högljudd fläkt. En meter från W1350 lät fläkten till exempel 10 dB högre än Sony VPL-HW40ES, vår referensprojektor i prisklassen kring 20 000 kronor.

I bilder med mycket ljus lägger man inte märke till att svärtan från BenQ W1350, till vänster i bild, inte är imponerande. Till höger är den dubbelt så dyra Sony VPL-HW40ES. Det är för övrigt inte BenQ-projektorn som bränner ut i vitt i mitten av galaxen, utan kameran.

 

Knivskarp bild

Det är dock lätt att leva med lite oväsen från fläkten när man ser bilden. Borta är ”mosquito-brus” och andra artefakter som plågar många billiga projektorer, framför allt de som kan mäta sig med den här ljusstyrkan. Till och med komplexa filmer med stjärnor och galaxer (”Wonders of the Universe” på Blu-ray), där många projektorer har problem med massor av blinkande brus, visas helt problemfritt av W1350. Det syns visserligen någon blinkning här och där i täta stjärnhopar, men inte mer än med ovan nämnda Sony-projektor.

Ansikten visas med naturliga hudtoner och i synnerhet ljusa scener trycker till ordentligt. Den upplevda kontrasten är mycket bra i mellanljusa till ljusa scener, där vitt och svart står i stark kontrast.

Med mindre ljus i bilden så ser man att svart i själva verket är grått. BenQ W1350 till vänster, Sony VPL-HW40ES till höger.

 

Begränsad svärta

Det är i mörkare scener vi lägger märke till att svärtan gott hade kunnat vara bättre. Natthimlen ser väldigt livlös ut när det inte finns tillräckligt med ljus i scenerna för att kamouflera det. Av samma anledning är detta inte favoritprojektorn för ”film noir”, som till exempel Batman- och Alien-äventyren.

Men även sådana filmer har för det mesta scener där det finns tillräckligt hög ljusnivå för att svart ska upplevas som svart, just för att ljuset är så intensivt. Därför är det inte ofta man reagerar på att projektorn är lite matt i det svarta. Och dessutom är W1350 ett mycket bra val om projektorn ska användas i dagsljus eller i vanlig dämpad belysning.

 

Vertikal linsvinkling är ovanligt för projektorer i den här prisklassen.

 

Regnbågseffekt

Eftersom detta är en 1-chips DLP-projektor visar den inte alla färger samtidigt, utan har i stället ett färghjul som roterar snabbt och visar färgerna en och en åt gången – fast så snabbt att hjärnan uppfattar alla färgerna som blandade. Detta åstadkommer en artefakt som kallas ”regnbågseffekten” och som märks på att färgerna kan bryta upp och få pulserande fält. Den här effekten märkte undertecknad av ganska så påtagligt med W1350.

Detta gäller speciellt i mörka scener med små ljusa områden. Mörka scener med text kan därför bli tröttsamt att titta på, så om du tillhör dem som reagerar på regnbågseffekten (det är inte alla som gör), kan du överväga att stänga av textningen. Eller köpa en LCD-projektor i stället, till exempel Epson EH-TW6600, som helt saknar regnbågseffekt.

Ännu mindre ljus på skärmen så blir det en platt upplevelse med BenQ W1350.

 

3D-video

När man slår över till 3D får bilden ett kraftigt rödstick, men det är bara tills man tar på sig glasögonen. De kompenserar för detta så att mörka scener inte lider av den röda tonen. Med ”Prometheus” i BD-spelaren är allt klart för en imponerande 3D-känsla, och här kommer också ljusstyrkan ännu mer till sin rätt. Svärtan blir dessutom mörkare i 3D, så att även mörka filmer som den här ser bra ut.

På en meters håll uppmätte vi hela 47 dB från fläkten i vårt testrum.

Att jämföras med 37 dB från Sony VPL-HW40ES.

 

Kalibrering

Projektorn ser väldigt bra ut direkt ur kartongen, i synnerhet i ”Warm” och ”Normal” färgtemperatur. ”Cool”-läget är för kallt och ”Lamp native” ser helt fel ut – även om det har den högsta ljusstyrkan.

Menysystemet är enkelt och överskådligt och projektorn har full 3D-färgkalibrering för finjustering, vilket ger en möjlighet att få snudd på helt korrekt färgåtergivning med hjälp av en professionell kalibrerare.

 

Slutsats

För att vara en budgetprojektor är BenQ W1350 välutrustad, med vertikal linsvinkling, en möjlighet att överföra bilden trådlöst samt 3D-visning, där det också ingår ett par 3D-glasögon.

Bildkvaliteten är suverän, med fina färger och inget annat än imponerande ljusstyrka. Bilden trycker till ordentligt och det är härligt ont om bildstörningar. Den i övrigt så överlägsna bilden överskuggas bara av en något matt svärta, vilket i stort sett inte är något man tänker på – fast mörka filmer är en lite platt upplevelse. Regnbågseffekten är det enda problemet med bilden, och är något som en del (men inte alla) reagerar på. Bortsett från detta så är det fläktljudet som är mest störande.