I sin senaste generation har Yamaha äntligen fått inbyggt trådlöst nätverk (wifi), tidigare behövde man en adapter. Bluetooth finns fortfarande inte, eftersom Yamaha anser att det är mer framtidssäkert att ha en adapter som kan uppgraderas.

Förutom AirPlay och Spotify Connect ger Yamaha enkel tillgång till lagrad musik via sin Music Play-funktion. Den är ungefär lika användarvänlig som AirPlay men stöder även Android- och Windows-mobiler.

Användning
Yamahas fjärrkontrolls-app, framför allt iPad-versionen, är överskådlig och lättskött. Här kommer du åt funktioner direkt som annars kräver omstart av receivern, till exempel uppdatering av programvaran.

Uppkopplingen är enkel och bra. Atmos-högtalarna ska kopplas till Front Presence och Right Presence. Ange högtalarkonfigurationen i den manuella inställningsmenyn och gå sedan in i den automatiska menyn och välj YPAO-högtalarkalibrering. Sedan går allting av sig själv.

Ljudkvalitet
Yamaha återger ljudspåret varmare och fylligare än konkurrenterna. Dialogen i Transformers 4 är stor och pampig och får det nästan att kittla i kroppen. Explosioner smäller till med våldsam kraft och baseffekterna känns ännu bättre i magen än med de övriga testdeltagarna, bortsett från Onkyo.

En helikopter låter som om den flyger ovanför våra huvuden och klangen från en stor sal lyfter nästan ut oss från vårt eget testrum. Mycket beror på Atmos-kanalerna, men även receiverns upplösta övertoner. Autokalibreringen av högtalarna görs också mycket exakt och ska ha sin del av äran för ljudbildens holografi.

Ära ska även receivern ha för rytmiken i basregistret när musik står på menyn. För här sparkar allt loss med största självklarhet och det finns stor kropp i kontrabasar och djupa orgeltoner, som mullrar fint i avgrunden.

Klassisk musik som Blu-ray-skivan Magnificat låter allra bäst i Pure Direct. Men ändå kan man föredra exempelvis Dolby Surround-läget som utnyttjar takhögtalarna och lyfter upp ljudbilden på höjden. Eftersom den här inspelningen inte är kodad med Atmos (och receivern stöder inte Auro 3D) blir ljudbilden lite oskarp längst upp i höjden, men bubblan av ljud är fortfarande sammanhängande och omslutande.

Slutsats
Yamahas receiver tar hand om ljudspåret på ett oerhört fysiskt sätt. I synnerhet basregistret är stort och fylligt och smäller till hårt. Somliga tycker kanske att basen är i fylligaste laget, men det gör samtidigt hemmabiokänslan ännu mer underhållande. Speciellt när man spelar högt, där konkurrenterna kan låta en smula hårt medan RX-A3040 är snällare mot öronen.

Både film och musik låter mycket bra och Atmos-material växer in i ljudhimlen. Musik är också ytterst engagerande både i stereo och surround, och lägger man sedan till att det är en dröm att sköta receivern – framförallt med iPad-appen – så är detta en vinnare.

Här är en videopresentation av RX-A3040.

Också i detta test: