: Jersey Boys

Historien om pojkarna från New Jerseys bakgator har blivit ett slags blandning av Maffiabröder och Dreamgirls. Det småkriminella gänget livnär sig som gangsters och umgås med maffian på vägen till den musikaliska listtoppen. De leds av den arroganta Tommy (Vincent Piazza) och filmen handlar om konflikterna mellan de fyra i gruppen, präglade av artistiska oenigheter, pengaproblem, engagemang och gräl om vem som bidrar mest. Guldåren var på 1960-talet men vägen var svår och lång och kantad av problem.

Regissörsikonen Clint Eastwood (som väl vid det här laget har regisserat sin ”sista” film vartannat år det senaste decenniet) har byggt den sanna historien om ”The Four Seasons” på musikalen som varit en stor framgång på Broadway sedan 2005. Clintan har varken gjort en musikal eller en teatralisk film utan balanserar mellan traditionellt gangsterdrama och musikal, utspätt med många sångnummer. En svår balansgång, visar det sig.

Eastwood berättar historien rakt upp och ner, utan att lägga för mycket tid på konflikterna, vilket nästan ger filmen en dokumentarisk prägel, men samtidigt också en lite trist dramaturgi. De musikaliska inslagen (som det av naturliga skäl finns gott om), är snyggt och elegant producerade, men trots Vallis (en strålande John L Young) fascinerande livshistoria saknar Jersey Boys engagemang och drivkraft. Hade Eastwood gjort den till en renodlad musikal à la Moulin Rouge är vi övertygade om att handlingen skulle ha berättats starkare och gjort den mer fängslande. Fyra stjärnor.

Bildkvaliteten är god men detaljer försvinner i mörka scener. När det gäller ljudspåret så inser vi att Valli var känd för sin falsett, men här går det för långt och har en smått skärande diskant. Bonusmaterialet utgörs av tre dokumentärer, där den längsta handlar om förvandlingen från Broadway till film. Godkänt, men inte enastående.