TEST: MoFi SourcePoint 888

Många hävdar att det är enkelt att bygga högtalare. Det ligger mycket sanning i det. Om man tittar på grundprincipen bakom en högtalare så finns det inte mycket som kan gå fel. Eller?

De flesta kan sätta ihop en bra högtalare, även med minimala kunskaper. Ett par hyfsade högtalarelement, ett okomplicerat delningsfilter och ett dugligt dämpat kabinett, och voila! Det blir ljud. Kanske till och med ganska bra ljud.

Men att bygga ihop en riktigt bra högtalare är betydligt svårare, även om grundprinciperna är desamma. Det krävs en bra utgångspunkt med kvalitetskomponenter överallt, då har man lagt grunden till ett bra ljud. Om man vet vad man håller på med.

Det räcker inte med att köpa de dyraste elementen.

För även om bra kockar säger att det är råvarorna som räknas, så gäller det naturligtvis bara om man vet vad man sysslar med – och få skulle väl ifrågasätta att stjärnkockar vet vad de gör.

Hur som helst. Högtalartillverkare finns det gott om, och fler dyker ständigt upp. Var alla dessa högtalare i slutändan ska säljas är svårt att säga. Och historien visar ju att många – även riktigt bra högtalartillverkare – för länge sedan har försvunnit från en överfull marknad.

Därför är det naturligt att undra vad man ska ha ännu ett högtalarmärke till, på en marknad som svämmar över av tillverkare och högtalarmodeller.

Just det här slog mig 2023. Då lanserade MoFi Electronics – ett spinoff-bolag från Mobile Fidelity som är mest känt för sina audiofil-pressningar och mastering av LP- och CD-skivor – sina första högtalare.

MoFi Electronics grundades för att Mobile Fidelity ville erbjuda sina kunder en skivspelare. Så de slog sig ihop med John Schaffer från Wadia och Allen Perkins från Spiral Groove för att skapa det som senare blev StudioDeck och UltraDeck.

Det visade sig vara smart. De två skivspelarna fick nämligen strålande recensioner – och vårt test innehöll också en hel del lovord.

SourcePoint

Så när de fick idén att göra sina egna högtalare började det inte som något slumpmässigt hoprafsat delprojekt, påhittat i fikarummet och nedklottrat på en servett och entusiastiskt designat för bekväm produktion i Asien. Långt därifrån. De ringde Andrew Jones – självaste Andrew Jones – som lyfte luren och svarade: Ja, varför inte?

Om namnet Andrew Jones inte ringer någon klocka kan jag berätta att hans CV innehåller högtalare från väletablerade giganter som KEF, Infinity, Elac, Pioneer och TAD. Han är ett slags högtalarkonstruktörernas Mozart, fast utan smink, peruker och tajta strumpor.

Efter att Jones kom in i bilden var resultatet SourcePoint 10 och 8, som vi testade och strödde stjärnor över.

De två högtalarna är precis likadana, enda skillnaden är storleken. SourcePoint 10 och 8 är uppbyggda kring ett 10- respektive 8-tums koaxialt tvåvägselement, monterat på en tjock profilerad frontplatta i ett väldigt väl uppstagat kabinett. Frontplattan är fräst i ett stycke och fyra centimeter som tjockast, medan resten av kabinettet är 19 millimeter tjockt.

Trippel 8

Samma koaxialelement sitter i SourcePoint 888, som är den första golvstående högtalaren Andrew Jones har designat för MoFi. Den är drygt en meter hög och har två 8-tumselement som delas av till ett 8-tums koaxialelement vid 160 Hz. Det betyder att merparten av jobbet görs av koaxialelementet, medan basen ner till 32 Hz levereras av de två 8-tummarna.

Som sitter i var sin isolerad kammare. Den nedersta i en basreflexkammare som är delad på insidan av en horisontell platta och det mellersta i en lite större kammare – båda med en basreflexport på baksidan.

Den 32 mm stora softdome-diskanten delas till mellanregistret vid 1 600 hertz. Diskantelementet sitter i en waveguide, ett slags hornladdning. Som fungerar som en sort tratt för diskanten och ger den en mer konsekvent och bredare frekvensrespons på sidorna om axeln. Enligt Andrew Jones är det en bättre lösning än en spridningslins framför membranet. Som är lite större än normalt för att ge ett bättre dynamiskt omfång än en typisk 1-tums (25 mm) diskant klarar av.

Det 20 cm stora fibermembranet är relativt platt och upphängt i en inverterad ring för att eliminera diffraktion. Det är också format som ett slags horn för diskanten i mitten.

Välgjord konstruktion

Kraftig stagning på insidan, både horisontellt och vertikalt, har gett SourcePoint 888 ett väldigt dött kabinett som inte ger efter för energin i musiken om man spelar högt. Den har också bidragit till att vikten ligger på en bra bit över 40 kg per styck, och även om kabinettdetaljerna kanske inte är helt i klass med KEF, B&W eller Sonus faber så verkar högtalarna i alla fall vara riktigt gediget byggda. Valnötsversionen vi fick låna såg riktigt bra ut i testrummet.

Högtalarna levereras med en heltäckande tygfront, grå i vårt fall och om man väljer vitt, eller svart om man väljer högtalarna i svart ask.

Jones säger att han har försökt att hålla fasvinklarna så låga som möjligt och impedansen så jämn som möjligt. Här betyder det en nominell impedans på 6 ohm, som inte sjunker under 4,5 ohm. Känsligheten på 87 dB måste sägas vara måttlig för en golvhögtalare av den här storleken och det visade sig under vårt test att den trivdes bäst med muskulösa förstärkare som har bra kontroll. Det kan mycket hända att det också hade fungerat lysande med en potent rörförstärkare, men omständigheterna gjorde att vi inte hade någon sådan tillgänglig när vi testade 888.

Frekvensresponsen sägs sträcka sig från 32 till 30 000 Hz. I vårt testrum, som är relativt väl dämpat, kunde man ibland uppleva att en del av energin överst i diskanten lät för dämpad. I sådana fall rekommenderar jag att vinkla in högtalarna lite mer mot mitten, för även om spridningen är ganska så linjär på sidorna av axeln så påverkar det fokus och lyfter diskanten tillräckligt för att man ska uppfatta det som att det finns mer energi i toppen.

De två basportarna på baksidan kan pluggas igen med skumgummi om det behövs, men jag föredrog högtalarna utan. Då kom den dynamiska energin i exempelvis trummor mer till sin rätt.

Mäktig dynamik

Jones vill ha balans och dynamik. Det hör man enkelt. I vårt testrum var högtalarna fylliga och rika på basdynamik, men inte luddiga eller färgade. På ett sätt hade de ett monitor-aktigt fokus, men de låter inte vad vi ibland kallar hifi-korrekt, alltså superneutralt och kliniskt. Långt därifrån.

Det kan hända att man hör en liten skärpa i diskanten, uppskattningsvis kring 4 000–6 000 Hz, men sätter man på tygfronten så maskeras den skarpa kanten avsevärt, utan att det går ut över transparensen i ljudbilden.

Med två 8-tumsbasar och ett 8-tums koaxialelement är det ingen tvekan om att 888 levererar bas med en energi och en auktoritet som varken SourcePoint 10 eller 8 klarar av. För den som har ett större rum med plats för högtalarna, och en förstärkare som trivs med att driva dem, är 888 ett energiknippe.

Låt mig ge dig ett exempel. I Kari Bremnes Mitt Hjerte Hamrer og Hamrer dundrade trummorna ut ur högtalaren som små explosioner av den sorten man känner i kroppen. Med en Hegel H390 inkopplad levererades musiken med total kontroll. Det var en barnlek att följa rytmen och slagverk lät som små fyrverkerier som flög mellan högtalarna. Det var en ganska imponerande upplevelse att höra hur högtalarna fyllde rummet med kraftfull dynamik, utan att det lät skarpt, hårt eller kliniskt obehagligt.

Ola Gjeilos drömska musiklandskap skapade en stor ljudbild proppfull av klara klangfärger. Man kan nog säga att ett par DALI Rubicore 8 har en öppnare och kanske mer nyanserad återgivning av den översta diskanten. Men de låter inte lika fett med dynamisk musik som Sourcepoint 888.

Med Musical Fidelitys Nu-Vista 800.2 inkopplad i stället för Hegel H390 öppnades ljudbilden upp mer och högtalarna fick en mer finmaskig återgivning och större djup i ljudbilden. Nu-Vista 800.2 är visserligen overkill till 888, men visar bara att högtalarna svarar tydligt på vilken förstärkare som är inkopplad.

Om man gillar att ljudbilden har storlek, och inte är rädd för att basen inte är av det beskedliga slaget, kommer närmare målet med 888 än till exempel ett par Bowers & Wilkins 702 S3. De kan kanske uppfattas som bättre definierade, lite mjukare, men få högtalare återger musik med samma auktoritet som MoFi-högtalarna gör, åtminstone inte i samma utsträckning.

Slutsats

SourcePoint 888-högtalarna gör egentligen inga fel alls. De spelar oansträngt och kontrollerat, även när man spelar högt. Jag tyckte dock att sång emellanåt kunde låta lite tunt, men som nämnts hjälper det att vinkla in högtalarna lite för att få balansen att sitta helt optimalt.

Efter jag var färdig med testet slog det mig att Andrew Jones design handlar mer om att släppa musiken fri än att skapa den mest tekniskt korrekta ljudåtergivningen. Och precis som i testet av de mindre SourcePoint-högtalarna tycker jag att det tog ett tag innan högtalarna kröp in under skinnet på mig. Så man måste ge dem lite tid, men då skulle jag säga att belöningen är stor. Till syvende och sist är detta en ytterst välbalanserad högtalare, som definitivt förtjänar att finnas på marknaden. Lyssna själv, avgör själv.