TEST: NAD C 700 V2

När man hör namnet NAD så associerar man ofta med gråsvarta apparater utan någon form av dekoration. För det är den stilen som har kännetecknat NAD i mer än 50 år. Även om det numera kanadensiska företaget även har skapat mer ambitiösa produkter, till exempel Masters-serien med highend-elektronik.

NAD C 700 V2 är ingetdera, utan en ultrakompakt minianläggning i form av en integrerad förstärkare med inbyggd streaming och en stor 5-tums färgskärm på fronten. Förutom skärmen finns det bara en enda vridknapp och två små tryckknappar på framsidan. Chassiet är mattsvart och har rundade hörn.

Som namnet antyder är detta en uppdaterad version av NAD C 700, som vi testade för tre år sedan. På utsidan är den helt identisk med föregångaren men det har skett uppgraderingar av elektroniken.

Antalet in- och utgångar är detsamma, men i stället för två analoga linjeingångar har en av dem nu ersatts med en skivspelaringång för MM-pickuper. Alla digitala ingångar man behöver finns på plats: optisk Toslink, koaxial RCA och HDMI eARC för TV-ljud.

En USB-A-port gör att man kan koppla in ett USB-minne eller en extern hårddisk med ljudfiler. Observera att musiken då bara visas efter att den inbyggda datorn i förstärkaren har skannat filerna. I mitt fall tog det en halvtimme innan musiken från disken kunde spelas upp och läggas till spellistan.

Det finns en subwooferutgång och ett par Pre Out-kontakter om man vill använda en större effektförstärkare eller vill ha musik i två rum samtidigt.

Vad man inte ser, men förmodligen hör, är att digitalomvandlaren numera bygger på DAC-kretsen ESS Sabre ES9028.

Displayen på framsidan växlar mellan att visa skivomslag när man streamar musik och virtuella VU-mätare när man spelar musiken genom ingångarna.

HybridDigital

Eftersom effektförstärkardelen inte nämns specifikt under förbättringarna är den förmodligen likadan som i den första versionen. Och antagligen också mer eller mindre identisk med förstärkardelen i Bluesound Powernode (N330). Och NAD C 379. Under alla omständigheter är det en klass D-förstärkare av typen HybridDigital med en uteffekt på 80 watt i 8 ohm och 100 watt i 4 ohm. Alltså fullt tillräckligt för att driva normalt effektiva högtalare i vanliga vardagsrum.

Precis om föregångare har NAD C 700 V2 inbyggt Bluesound, som är NAD/Lenbrooks eget multiroom-system. I likhet med konkurrenterna HEOS och Sonos får man tillgång till så gott som alla relevanta musikstreamingtjänster (enda betydande undantaget är Apple Music). Eftersom internetradio också stöds kommer de flesta användare att nöja sig med att koppla in högtalare (och kanske en HDMI-kabel från TV:n) när förstärkaren är ansluten till det trådlösa nätverket.

Kan uppgraderas – men inte med MDC

NAD C 700 V2 är en stereoförstärkare, men tack vare BluOS-multiroom kan man kombinera den med ett par trådlösa bakhögtalare. Den ger bara maximalt 4.1 kanaler, så NAD-anläggningen är inget bra alternativ för hardcore-hemmabioentusiaster. Men alla andra kan enkelt få lite surroundeffekt utan att fylla vardagsrummet med kablar och högtalare.

NAD C 700 V2 kan däremot inte utökas med MDC2-expansionsmoduler (Modular Design Construction), som många andra NAD-förstärkare kan. Men med inbyggd Bluesound-streaming och begränsad surroundfunktionalitet täcks ändå de flesta rimliga önskemål.

Faktum är att det enda vi kan komma på att vilja ha är rumskorrektion. Och det är på gång. Dirac Live-rumskorrektion nämns i alla fall som ”optional” på NADs hemsida, vilket innebär att det kommer att erbjudas som ett komplement senare. På samma sätt som det har varit med Bluesound Node.

Ljudkvaliteten

NAD C 700 MK2 är en utmärkt representant för modernt NAD-ljud. Och det menar jag i allra positivaste bemärkelse. Som vi har hört från många andra klass D-förstärkare finns det inga tonregister som särbehandlas. Och det mesta återges ganska naturligt och framför allt rent.

Det finns en klarhet och transparens i ljudet som man inte skulle kunna tro var möjligt från en så billig förstärkare. Och märk väl en förstärkare med inbyggd streaming, så att man inte behöver någon annan signalkälla.

Basåtergivningen är fast och nyanserad. C 700 V2 håller inte högtalarna i ett järngrepp som NAD M33, men man hör lätt skillnaden mellan en kontrabas och en elbas, eller kan skilja på riktiga tempeltrummor och senare tillagda synthesizerljud på Zhao Kong och Hans Nielsens Moonlight on Spring River.

NAD C 700 V2 ger en riktigt bra och uppslukande återgivning av den akustiska scenen (oavsett om den kommer från en konsertinspelning, som på Telarc-inspelningen av Banditen Galopp, eller är resultatet av en reverb-plugin i inspelningsstudion, som på Mormor med Dreamers’ Circus). Rummet verkar inte lika djupt, och väggarna inte riktigt lika exakt definierade, som med flera gånger dyrare förstärkare som NAD M33. Men stämningen är tjusig på ett sätt som man enkelt skulle kunna leva med – och utan att känna att något viktigt saknas.

Konkurrenter

NAD C 700 V2 är billig och erbjuder mycket. Dess närmaste konkurrent är en nära familjemedlem, nämligen NAD C 379, som antagligen har samma förstärkarsektion. Man måste dock investera i en BluOS-expansionsmodul för att få streaming. Marantz Model 60n kostar lika mycket som C 700 V2 och har streaming. Här måste valet stå mellan det klara ljudet av klass D eller det varmare från klass AB från Marantz. Om inte valet faller på någon av de ultrakompakta streamingförstärkarna, där WiiM Amp är kungen idag.

Slutsats

NAD C 700 V2 är diskret och riktigt elegant att titta på. Den är så liten att den borde kunna få uppehållstillstånd av även de mest kritiska inredningsarkitekter. Och lyckligtvis kan den göra mer än att bara se bra ut. Den har tillräckligt med kraft för att driva högtalarna den ska kombineras med. Och den låter rent sagt förbaskat bra. Den första versionen av C 700 var fin, men uppgraderingen med en bättre digitalomvandlare har lyft nivån.

När man dessutom tänker på att man får en bra streamer för pengarna, plus möjligheten att sätta ihop en realistisk hemmabio genom att lägga till ett par extra högtalare, är det svårt att hitta något att klaga på.