Recension: The Day of the Jackal

De flesta förknippar nog SkyShowtime med den mest populära cowboysåpan genom tiderna, Yellowstone (med den avhoppade Kevin Costner i huvudrollen).

Nu släpper streamingtjänsten en helt ny originalserie som är baserad på thrillerklassikern Schakalen (1973, med Edward Fox i huvudrollen): The Day of the Jackal.

I nyinspelningen får vi se den säregne karaktärsskådespelaren Eddie Redmayne (Fantastiska vidunder och var man hittar dem, The Danish Girl) göra rollen som den iskalla, cyniska lönnmördaren.

Miniserien är baserad på en roman av den politiska thrillerförfattaren Frederick Forsyth, en bok som ursprungligen filmatiserades 1973, men som också gjordes om 1997 (med Bruce Willis och Richard Gere i huvudrollerna) – en film som orsakade så mycket kontroverser att Forsyth krävde att få bli borttagen från eftertexterna. Kuriosa: Forsyth (vid 86 års ålder) är faktiskt med som rådgivande producent till den nya serien.

 

Moderniserad

Miniserien utspelar sig visserligen i nutid och har en uppdaterad och moderniserad intrig, men grundkonceptet är detsamma.

Vi kastas omedelbart in i det ytterst fascinerande livet som en av världens främsta lönnmördare, ”Schakalen”, lever. Han är på ett högprofilerat uppdrag i München för att ta livet av populistisk politiker strax före valet. På ett avstånd av nästan fyra kilometer ligger han på lur och eliminerar sitt offer med iskall precision.

Spåren leder polisen till Storbritannien, som de misstänker att både lönnmördaren och mannen som konstruerat det unika mordvapnet kommer ifrån. Britterna ger den erfarna underrättelseofficeren Bianca Pullman (Lashana Lynch, No Time to Die, The Marvels) i uppdrag att leda utredningen. Katt-och-råtta-jakten är igång!

Söker lugnet i skogen

Mellan sina högriskuppdrag, där han reser jorden runt, försöker Schakalen koppla av i hemtrevliga miljöer tillsammans med sin vackra fru Úrsula Corberó, Pappershuset) och sin lille son. I en lantlig miljö på den spanska landsbygden förbereder han sitt nästa mord, medan hans hängivna partner är helt ovetande om hur han finansierar familjens lyxiga tillvaro.

Trots sitt till synes idylliska familjeliv är Schakalen en mycket sluten person, som flyr undan personliga känslor, som en ständigt sökande och ensam lönnmördare. Han är expert på både mord och flykt, och på perfekta förklädnader och imitationer.

När den alltid lika noggranne och kliniskt väl förberedda mördaren får problem med en ”svår” kund som inte vill betala blir han plötsligt distraherad – precis när han ska avsluta sin mest lukrativa affär någonsin.

Längst upp sitter den excentriske Timothy Winthrop (Charles Dance, Game of Thrones) och drar lekfullt i trådarna. Ett mord på en filantropisk teknikguru ger så bra betalt att Schakalen nästan kan gå i pension och börja vila på sina lagrar.

Men först måste han ”fixa” den krångliga kunden och se till Bianca inte kommer honom på spåren …

Klassisk thriller – som tyvärr gapar över för mycket

Serieskaparen Ronan Bennett (Top Boy) och regissören Brian Kirk (21 Bridges) har skapat en fascinerande värld kring denna mycket speciella karaktär och levererar en gedigen katt-och-råtta-jakt när Bianca & Co kommer allt närmare sitt byte.

De håller stilen rå och autentisk, närmare Bourne-serien än Mission: Impossible, och Redmayne är helt utmärkt som den våldsamt avvikande karaktären.

Hans karaktäristiska ansikte och småleende passar Schakalen, och mimiken och hållningen utstrålar en noggrann man med järnkoll på allt. Schakalen är en genomgående cynisk, empatilös mördarmaskin – fullt i klass med psykopaten som Michael Fassbender porträtterade i The Killer.

Lynch är stabil som den outtröttlige utredaren, alltid på jobbet och som får en kick av att fånga skurkar. Som människa är Bianca inte helt olik sin nemesis, hon är också villig att gå över lik för att nå sina mål.

 

Det är de intensiva mordscenerna och de noggranna förberedelserna som är seriens starkaste sida, här skiljer den sig från thriller-mängden och ger Redmayne både utrymme och möjlighet att glänsa. Men till skillnad från originalfilmens två timmar långa speltid insisterar serien på att dra ut berättelsen till åtta-nio timmar.

Ofta kan mer djup och substans tillföra berättelsen något, men i det här fallet drar bifigurerna och sidospåren ner tempot och dramaturgin (i onödan). I de inledande avsnitten läggs mycket tid på en relativt oinspirerande parallellhistoria, där bekanta till vapenspecialisten får oproportionerligt mycket skärmtid.

Det är Schakalen, hans unika ”jaktinstinkt”, modus operandi, kval och inre demoner vi vill följa. Låt oss hoppas att de återstående avsnitten fokuserar mer på mannen som är i centrum av Forsyths intrikata roman, hittills är det lite för mycket drama snarare än thriller. 4 solida stjärnor för en serie som absolut är sevärd.

The Day of The Jackal är (än så länge) planerad som en miniserie i 10 avsnitt. Streamingpremiär är den 6 december. Recensionen är baserad på de tre första avsnitten.