TEST: Radiant Acoustics Clarity 6.2

Danmark är ett högtalarland. Det finns knappast något ställe på jorden som har fler högtalarfabriker per capita än där. Och det finns fler än vi anade.

Det fick vi reda på när Peter Lyngdorf bjöd in sig själv på kaffe i mitt lyssningsrum för att prata om sitt senaste projekt: Radiant Acoustics.

Radiant Acoustics är ett nytt varumärke under Nordic Hi-Fi, som även huserar Argon Audio och Vestlyd. Och märkets första produkt är högtalaren Clarity 6.2. Men varför ännu ett högtalarmärke när det finns så många (och Peter Lyngdorf själv äger en handfull)?

För Peter Lyngdorf handlar det om synergieffekter. Utöver HiFi-klubben äger hifi-entreprenören ett antal företag (DALI, Lyngdorf Audio och Purifi för att nämna några av dem), och han vill gärna få ut teknologierna i dem till fler. Detta har lett till ett samarbete mellan flera av företagen med målet att göra bra ljud tillgängligt för fler.

Högtalarens stöttepelare är baselementet, som är en 6,5-tums version av Purifis Ushindi-element. Det känns framför allt igen på sin kantupphängning, som i stället för en halvcirkelformad båge liknar en bergskedja. Den karaktäristiska fjädringen minskar förvrängning och gör det samtidigt möjligt för membranet att ha lång slaglängd. Ushindi-baselementet är fullt av patenterad teknik och lösningar som alla är inriktade på att minimera förvrängning, både i det mekaniska systemet och i magnetsystemet. Och det har de lyckats med. Enligt Peter Lyngdorf är Purifi-elementen de baselement som har minst förvrängning i världen.

”Purifi har utvecklat ett par helt fantastiska högtalarelement, men det är inte så många som har gjort något med dem än”, säger Peter Lyngdorf. Och tillägger:

”Det beror nog på att de ganska dyra. Men vi ville göra något som fler kan få glädje av. Och det slutade med Radiant Acoustics.”

Diskanten är ett AMT-element. Den är specialtillverkad av DALI (när man äger en högtalarfabrik behöver man ju inte gå över ån efter vatten). För att kontrollera spridningen exakt är elementet placerat i en vågledare och dessutom utrustad med en spridningslins. Resultatet är en spridningskaraktäristik som är jämn i hela diskantens arbetsområde. Till och med vid 20 kHz har nivån bara sjunkit med 6 dB utanför axeln. Det är ganska bra för ett så stort membran.

”Alla högtalare är fulla av kompromisser. Men våra högtalare har några av de bästa kompromisserna!”

Radiant Acoustics Clarity 6.2 är stabilt byggd. Även om kabinettet är litet så är det avstagat på insidan och stagen stabiliserar även baselementet. Fronten är en sandwichkonstruktion som består av 21 mm MDF och 15 mm aluminium med en gummipackning mellan.

Högtalarna finns i matt svart och matt vit, samt i valnötsfinish. Onödiga dekorationer som tygfronter finns inte.

På sidorna av kabinetten hittar man ytterligare två Purifi Ushindi-element. De är slavbasar utan magnetsystem eller talspole och fyller samma funktion som en basreflexport. Det är en dyr lösning. Men en basreflexport av rätt storlek som skulle avstämma det lilla skåpet skulle vara omöjligt stor och lång.

”Det är många som säger att deras högtalare är kompromisslösa. Men det är nonsens. Alla högtalare är fulla av kompromisser. Men våra högtalare har några av de bästa kompromisserna!”

Radiant Acoustics Clarity 6.2 är en stativhögtalare, eller kompakthögtalare. Men kalla den inte för en bokhyllehögtalare. Den kräver ett stativ med exakt rätt mått. Innan jag ens fick lov att testa högtalarna var jag tvungen att i telefon förklara den exakta höjden på mina öron på lyssningsplatsen. Och avståndet mellan högtalarna och lyssningsplatsen. Anledningen är att det är oerhört viktigt att diskanten är exakt i samma höjd som lyssnarens öron – eller åtminstone vinklad rakt mot dem. Högtalarna har en stor vågrät spridning, men är mycket kritiska i det lodräta planet.

Högtalarna är konstruerade att spela rakt framåt, men min personliga erfarenhet var att de i just mitt rum fungerade bäst invinklade mot lyssningsplatsen (”toe-in”).

Anslutningen är å andra sidan enkel: De två guldpläterade terminalerna klarar bara banankontakter. Peter Lyngdorf hatar nämligen skruvterminaler för avskalade kablar – enligt honom leder sådana alltid till en dålig anslutning med tiden. Jag kan bara hålla med, alla mina kablar har fastmonterade banankontakter.

Kräver en kraftfull förstärkare

Radiant Acoustics Clarity 6.2 är ingen effektiv högtalare. Vid 1 watt avger den ett ljudtryck på 82 dB. Det är inte riktigt så illa som det låter. Eftersom högtalaren har en impedans på 4 ohm, och de flesta andra högtalartillverkare inte anger känsligheten vid 1 watt, utan vid 2,83 volt – vilket motsvarar 1 watt vid 8 ohm. Mätt på det sättet har Clarity 6.2 en känslighet på 85 dB. Vilket fortfarande är ganska ineffektivt. Tillverkaren rekommenderar en förstärkareffekt på minst 100 watt per kanal.

Jag använde en NAD C 298-effektförstärkare som lämnar 2 x 340 watt i 4 ohm. Det var fullt tillräckligt, men volymkontrollen behövde vridas upp ganska högt innan högtalarna vaknade till liv. Slutsteget i förstärkaren bygger för övrigt på Purifis Eigentakt-förstärkarmoduler. Så det var alltså Purifi i hela kedjan.

Så låter Radiant Acoustics Clarity 6.2

Med sin sobra enkelhet ser Radiant Acoustics Clarity 6.2 ut som en Lyngdorf-produkt. Låter de så också?

Ja, det gör de. Högtalarna följer Peter Lyngdorfs ljudfilosofi genom att inte ha något egenljud. Eller åtminstone så lite av det som möjligt.

Många av högtalarna som besöker lyssningsrummet varje år låter riktigt bra och charmigt. Spelglädje, engagemang och storhet är adjektiv som passar. Men det är sällan jag stöter på högtalare som låter så här lite.

Hur kan det vara bra? Handlar det inte om att njuta av musiken?

Jo, men om alla inspelningar låter lika charmiga så är det inte musiken du lyssnar på, utan anläggningen.

Jag har sällan hört akustiken i jazzklubben Stampen så tydligt i I’m Confessin’ från Jazz at the Pawnshop. Eller lika lätt kunnat separera rösterna i kören på Koyaanisqatsi.

Jag har hört båda återgivna med större känslighet, men inte lika naket.

Disturbeds coverversion av Sound of Silence kan få många högtalare att hamna på hal is när de ska hantera orkestercrescendo på samma gång som akustisk gitarr. Men inte Radiant Acoustics Clarity 6.2. Däremot önskar jag att jag hade haft möjlighet att genomföra testet med en riktigt potent förstärkare som Musical Fidelity M8xi.

Jag skulle inte gå så långt som att säga att NAD-förstärkaren tappade orken, men det kunde ha varit intressant att prova med en förstärkare som har ännu större dynamisk reserv.

Basen är djup. Databladet anger 35 Hz som nedre gränsfrekvens, vilket är en sällsynt bedrift för en så liten högtalare. Märk väl att detta är en passiv högtalare utan möjlighet till DSP-tricks.

Antalet små stativhögtalare med lika djup bas kan räknas på en hand. Ur minnet kan jag bara komma på Buchardt S400 MKII.

Konkurrenter

Radiant Acoustics Clarity 6.2 är kanske billig med highend-mått mätt, men de kostar ändå en hel del kronor.

För samma pengar kan man till exempel köpa Bowers & Wilkins 705 S3 Signature, som också är en enastående högtalare med en helt formidabel finish. Om man föredrar B&W:s charm eller Claritys måttfullhet är en fråga om preferenser. DALI Rubikore 2 är byggd i samma fabrik som Radiant Acoustics. De kostar en tredjedel mindre och levererar en gigantisk akustisk scen. Men är inte riktigt lika måttfulla som Clarity 6.2.

Revival Audio Atalante 3 har ett riktigt torrt och avslöjande ljud och en röståtergivning som kanske är en aning bättre. Men inte riktigt lika sansad och exakt.

När det gäller basåtergivning är det väldigt få stativhögtalare som når ner till de regioner där Radiant Acoustics rör sig. Så om du vill spela orgelmusik (eller ha fullt register i stereo-hemmabion) finns det ingen konkurrens.

Slutsats

Peter Lyngdorfs uppdrag med Radiant Acoustics Clarity 6.2 var att få ner teknik från hans företag, inte minst Purify, till en prisklass där fler har råd att köpa. Detta har resulterat i en mycket unik högtalare. Och en högtalare som inte kompromissar på många ställen. Högtalarelementen och kabinettet är av en kvalitet som du brukar få betala dubbelt så mycket för. Eller ännu mer.

Om du vill ha charm (vilket Peter Lyngdorf förmodligen skulle kalla för förvrängning) är det här inte högtalaren för dig. Det som kommer ut ur den motsvarar i allra högsta grad vad som stoppas in i den. Förvrängningen och färgningen är väldigt, väldigt låg och du lyssnar mer på resten av kedjans ljud än på högtalarna.

Detta ställer krav på förstärkaren som samtidigt ska ha en god portion råstyrka och dynamiskt överskott för att få de mycket tungdrivna högtalarna att ge sitt bästa. Om du har det, och om du kan leva med det distinkta utseendet, så kan Clarity 6.2 vara ett riktigt bra köp.