Jag minns tillbaka till min IT-kurs på gymnasiet i slutet av 1990-talet, där läraren pratade om datorprogrammering och hur vi i framtiden skulle kunna använda datorteknik för att bota cancer. Och till och med Altzheimers.
– Tror du att vi också kommer att kunna spela in och spela upp våra egna drömmar? frågade jag, till ljudet av fniss från resten av klassrummet.
Läraren bekräftade:
– Ja, hjärnan arbetar ju egentligen bara med att processa elektriska signaler, så jag tror att det kan bli möjligt en dag.
Jag blev intrigerad av svaret, men bortsett från House-avsnittet Black Hole har jag inte hört något specifikt om detta sedan dess. Det betyder dock inte att forskningen har stått stilla, och nu finns det äntligen några goda nyheter i ämnet.
Tekniken ”läser” hjärnan
Ett forskarteam vid Kyoto University i Japan har hittat ett sätt att ”läsa” våra hjärnor som bland annat kan revolutionera vår förståelse av drömmar. Med hjälp av avancerad fMRI-teknik (funktionell magnetresonanstomografi) och artificiell intelligens (AI) kan de nu återskapa bilder baserade på hjärnans aktivitet. Och ja, det inkluderar när vi sover.
Huvudforskaren bakom projektet, Dr Yukiyasu Kamitani, och hans team har utvecklat metoder för att tolka hjärnans signaler och översätta dem till visuellt innehåll.
När vi tittar på ett föremål bearbetar hjärnan dessa mönster hierarkiskt, från de enklaste till mer komplexa detaljer. Den AI som vi använde fungerar enligt samma princip”, förklarar Dr Kamitani.
Bara i startgroparna
Men innan du börjar fantisera om att ta fram mobilen och öppna appen som i skarp 4K-upplösning visar nattens polisjakt genom New Yorks tuffaste gator medan Manhattan sakta men säkert slukas av ett svart hål under jorden (ja, jag har stressiga drömmar), så är verkligheten tyvärr inte riktigt lika spännande. Åtminstone inte än.
Teknologin är fortfarande i sin linda och de bilder som skapas är dimmiga glimtar av vissa element från drömmen. Något som mer liknar abstrakta målningar än storslagna Hollywoodproduktioner. Vi är med andra ord långt ifrån att kunna återge detaljerade och levande scener från drömvärlden.
Dessutom är det inte äkta. Dr Peter Bentley från University College London utvecklar:
– Dessa AI:er läser egentligen inte tankar; de matchar bara mönster av hjärnaktivitet med sannolika bilder som de har sett tidigare.
Teknologiska utmaningar
Forskarna arbetar hårt för att förbättra upplösningen och noggrannheten, men vägen från dagens experiment till en app som kan spela upp dina drömmar i Ultra HD är fortfarande lång.
En av de största utmaningarna är att samla in tillräckliga mängder hjärndata. För att träna AI-systemen behövs enorma datamängder från drömmande frivilliga, vilket är både tidskrävande och praktiskt krävande att genomföra. Bilden kompliceras också av den stora variationen i hjärnmönster från person till person. Detta gör det svårt, om inte omöjligt, att utveckla en universell ”drömavkodare” som fungerar för alla.
Drömmarnas flyktiga natur är också en svår nöt att knäcka. För att fånga och tolka de ofta snabba, osammanhängande och surrealistiska bilder som kännetecknar många drömmar krävs en precision och hastighet i databehandlingen som dagens teknologi fortfarande har svårt att uppnå.
Behandling av psykiska problem
Om vi kan övervinna de tekniska utmaningarna är den medicinska potentialen enorm. Inte minst inom psykologi och mental hälsa. Tänk att kunna analysera mardrömmar hos PTSD-patienter eller hjälpa ångestpatienter att konfrontera sina rädslor i en trygg miljö.
Konstnärer skulle kunna fånga kreativa idéer direkt från drömvärlden, medan terapeuter fick ett nytt verktyg i behandlingen av sömnstörningar.
Etik och integritet
Konceptet att ”läsa” någons drömmar väcker dock viktiga etiska frågor om privatliv och mental integritet.
Drömmar kan ses som vår sista privata fristad i en alltmer övervakad värld. Tänk om andra kan få tillgång till denna intima sfär – vare sig det är forskare, vårdpersonal eller hackare? Eller en svartsjuk make eller maka, för den delen.
Hur ser vi till att känsliga hjärndata inte missbrukas? Kan vi ge vårt samtycke till något som händer medan vi sover? Och hur är det med risken för att våra undermedvetna tankar och känslor ofrivilligt avslöjas? Kan teknologin missbrukas i förhörsmetoder av misstänkta brottslingar eller politiska motståndare?
Innan vi fullt ut anammar sådan teknologi är det viktigt att vi som samhälle tar ett steg tillbaka och noga överväger hur vi kan skydda vår mentala integritet i en värld där till och med våra drömmar kan digitaliseras.
För många kan tanken på att dela med sig av sina mest privata tankar kännas som en mardröm i sig. För andra kan det vara nyckeln till bättre självförståelse och psykisk hälsa. Kanske kommer ”Vad drömde du i natt?” snart att vara en lika vanlig fråga som ”Sov du gott?”.
Vägen från labbet till sjukhussängen är fortfarande lång. Men en sak är säker – forskarna inom detta område är allt annat än sömngångare.
