Redan vid första anblicken av skorstenen står det klart att Ooni Karu 12G är något alldeles extra. Den kan inte bara eldas med kol eller gas, utan är även utformad för gammaldags vedeldning. Något som tar både pizzasmaken och stämningen till toppen! Faktum är att ljudet och doften av sprakande ved är tillräckligt för att man ska vilja elda i den hela sommaren.

Men Karu 12G är inte bara för pizzanördar eller estetiker. Den är otroligt enkel att få ut mesta möjliga av, och att använda ved behöver inte vara mer komplicerat än att använda el eller gas.

Andas kvalitet

Karu 12G klarar det mesta. Gasoladaptern måste köpas separat, men då har man en spis som klarar alla typer av bränsle utöver el. Och det i en väldesignad och utrymmesoptimerad storlek. Byggkvaliteten är på topp, vilket man kan förvänta sig av Ooni, som har mer än 10 års erfarenhet av att bygga pizzaugnar. Det var samma upplevelse när vi senast testade en ugn från den skotska tillverkaren.

Konstruktionen består av ett pulverlackerat stålskal med en glasdörr och vikbara fötter i botten. Ved eller kol placeras längst bak i den avlånga ugnen och nås via en lucka upptill. Det finns inte plats för en stor brasa i ugnen, så om man vill ha en sprakande brasa och 500°C får man se till att fylla på ved ofta.

Ugnen har plats för en 12-tums pizza och är lillebror till den större Karu 16, som har nästan identiska funktioner. Ugnen har en inbyggd termometer på sidan, som kan användas för att hålla ett öga på uppvärmningen. Det är dock fortfarande rekommenderat att använda en infraröd termometer för att ta temperaturen på ytan av själva stenen.

Inte avskräckande att använda

Matlagning blir inte mer analog än i Ooni Karu 12G. Tänd en brasa i den dedikerade metallkorgen bakerst i ugnen och vänta på att elden ska värma upp pizzastenen. Klart. Du kan justera skorstenen så att den släpper igenom mer eller mindre luft, men i övrigt beror temperaturen på vilken ved du använder, hur mycket du använder och hur ofta du lägger på ny ved.

Kaminen har plats för små vedträn på mindre än 15 cm, så de brinner ut snabbt, men antänds också snabbt. I testet tog det ca 27 minuter från tändning till dess att kaminen nådde 430°C. Man behöver inte oroa sig för att elden ska slockna. Även några gnistor tänder snabbt de små vedpinnarna, men om man vill nå 500°C krävs det mer övning för att få till den mest effektiva brasan.

Risken med en vedeldad ugn är att temperaturen ska skena iväg, så det är mycket betryggande att den naturligt håller sig stabil på cirka 420–460°C om man matar elden kontinuerligt. Så det finns ingen anledning att vara orolig med Ooni Karu 12G. Den är inte mer avskräckande än andra pizzaugnar. Använder man den ofta är gasoladaptern vägen till snabbare uppvärmning och stabilitet, men den är inte på något sätt en nödvändighet.

Sublim pizzakvalitet

Vid temperaturer runt 450°C är pizzan från Ooni Karu 12G oöverträffad. Träet ger en mild rökig smak till degen och brasan längst bak bränner inte ingredienserna ovanpå. Kanten puffar upp som den ska och pizzorna får den perfekta karamelliserade men ändå fräscha smaken som man känner igen och älskar från bra pizzerior.

Man bör alltid rotera pizzan några gånger så att den blir jämnt gräddad på varje sida. Det är också ett bra tillfälle att kontrollera hur den fortskrider. Efter ca 2-3 minuter kommer pizzan att vara frasig och full av de eftertraktade svarta ”leopardfläckarna” som man vill se under bottnen. Naturligtvis är det svårare att hålla en viss temperatur med ved än med gas eller el, men Karu 12G är förvånansvärt stabil runt 420–450°C och stenen håller värmen bra. Om du vill komma högre får man kämpa lite hårdare för det.

Slutsats

Sammantaget levererade Ooni Karu 12G den bästa pizzan av alla tre ugnarna. Den var bara marginellt mer besvärlig än de andra två, och oändligt mycket mer charmig än någon annan pizzaugn jag har testat.

Av alla tre ugnarna var Karu 12G den som var lättast att få in och ut pizzan ur. Om detta beror på pizzastenens kvalitet eller bara tur med degen går inte att säga säkert.

Karu 12G testades vid samma temperaturer som Chef Matteo, men levererade mycket mer enhetliga bottnar och en mer följsam toppvärme som tillagade ingredienserna ovanpå utan att bränna dem. Byggkvaliteten verkar också vara mycket bättre.

Ninja Woodfire är svårslagen när det gäller temperaturkontroll, men den blir inte heller lika varm. Skillnaden mellan 370 och 450 °C är verkligen anmärkningsvärd. Den högre värmen smakar ännu mer som ”riktig” pizza.

Om man gör pizza utomhus för skojs skull är det svårt att matcha den upplevelse som Ooni Karu 12G levererar. Att laga mat utomhus blir helt enkelt inte mer charmigt än så här.

Också i detta test: