: Oppo 105D

Oppo är en firma som på relativt kort tid blivit referensen för Blu-ray-spelare. Det har gått så långt att det inuti väldigt många Blu-ray spelare som vill vara något på marknaden, sitter det faktiskt en Oppo som de andra firmorna modifierat i en eller annan grad för att sätta en egen prägel på det hela.

Och Oppo har aldrig gjort annat än att bara tillverkat de bästa maskinerna. Det har inte varit någon smart marknadsföring och maskinerna har inte gjorts extra sexiga – snarare tvärtom. Man har skapat sig ett namn genom att ryktet spridit sig om att det fanns en ”hemlig” firma som tillverkade något som bara var bättre.

Tidigt satte en av de mest högaktade firmorna helt enkelt bara in en Oppo i sitt eget kabinett och tog väldigt mycket pengar för det. Man trodde naivt nog att ingen skulle upptäcka det, men det tog inte många sekunder innan det var spritt över världen. I slutänden blev det en så stor prestigeförlust för firman att de fortfarande kämpar för att bygga upp sitt märke igen.

Oppo blev som sagt standard, och nu hymlar de flesta inte med att de använder en modifierad Oppo i sina maskiner – varför gå över ån efter vatten, när nu Oppo redan gör något som du inte kan göra mycket bättre? Så har konkurrenterna istället fokuserat på att göra ljudet bättre, men i och med Oppo 105 har Oppo själva kommit efter dem på ljudsidan. I de senaste D-modellerna har man dessutom lagt till en bildförbättring, det så kallade Darbee Visual Presence.

Lägger vi så till att spelaren i princip klarar alla media och format du kan tänka dig och lite till, kan fungera som en surroundprocessor och dessutom sköta tvåkanalsljud på ett ordentligt sätt, verkar det som om den nya Oppo 105D kunde vara den ultimativa lösningen till både hemmabio och hifi. Vi ser närmare på det.

Läckert – och enkelt
Redan vid uppackningen känns det bra. En rätt trevlig och som det verkar välbyggt maskin, väl presenterad och med en bra bruksanvisning. Men den ser standardbetonad ut, det känns lite som min gamla Nakamichi-kassettbandare – också helt osexig och utan någon flärd i ett normalkabinett som ser ut som det mesta andra, men inuti var det bara det kanske bästa du kunde få.

Jag valde att gå på intuition och se vad jag kunde få ut utan att läsa på. Det är inte några större problem med att se vad man ska göra när man går igenom de olika menyerna. Och när jag sitter och gör alla setup-rutiner och ställer in det hela, för det är rätt mycket som kan och bör ställas in, får jag ett mycket positivt intryck av apparaten.

Det är liv i den direkt och du kan i och för sig börja spela med en gång, om du har lust. Den ville inte visa bild med den 10-meters HDMI-kabel (av mycket ordinär kvalitet) jag hade och som fungerar till projektorn, men med flera andra kortare varianter var det inget problem. Jag valde att börja gå igenom maskinen när den var kopplad till min tv.

Jag kopplade in den medföljande wifi-donglen och var på webben nästan direkt. Menyn visar flera olika nätverksmöjligheter, inklusive YouTube och Netflix, dessutom finns det några som du inte kan se om du inte befinner dig i rätt land, som exempelvis BBC iPlayer och Vudu. Det är inte det största urvalet här kanske, och som vanligt är det rätt trögt att köra t.ex. sökning på YouTube med en fjärrkontroll. Netflix startade inte alltid, det verkar i skrivande stund vara ett problem mellan Netflix och en del Netflix-kompatibel hårdvara. Men det går att komma in och då fungerar det fint och med den bästa Netflix-bild jag sett hittills.

I övrigt är bildkvaliteten och hela upplägget på maskinen överlägset bra. Du kan ställa in i princip vad som helst som är av betydelse och allt i menydelen känns mer än genomtänkt. För att vara en multispelare är den också någorlunda snabb i skivhanteringen, vilket är positivt för en otålig recensent.

Baksidan innehåller alla de in- och utgångar du behöver – och lite till. Notera att stereoutgången finns i båda balanserad och obalanserad form.

Ljud
Ser vi på ingångar och utgångar, så finns det mängder, inklusive MHL för mobila enheter. Här finns allt det du behöver. Dessutom är alla specifikationer top notch, det verkar inte vara någonstans som Oppo försökt ta en genväg. Snarare tvärtom. Med testens begränsade plats kan vi dessvärre bara gå in på få saker, resten kan den intresserade själv hitta på Oppos hemsida där du t.ex. kan ladda hem bruksanvisningen för att se vad den också kan. Och det är i princip allt.

Ljudet har man ju lagt ner extra möda på i 105-modellen. Man har satt in två ESS Sabre32 Reference Audio-digitalomvandlare, en för 7.1-utgångarna och en för stereoutgången. Båda använder en 32-bit Hyperstream DAC-topologi som sägs ge ett större dynamikområde och minimera både jitter och distorsion. Det finns både balanserad och obalanserad dedikerad analog stereoutgång och digitalutgångar i form av RCA och Toslink.

Hade jag tillverkat rena cd-spelare i samma prisklass och en bit upp hade jag blivit nervös – Oppo 105 låter sannerligen övertygande på musik. Jodå, du kan hitta cd-spelare som låter bättre, men nog inte för det här priset. Och den kan spela alla skivor och klarar både två- och multikanal, till och med HDCD-filter har man byggt in. När Oppo 105 D dessutom kan allt det andra den kan på bildsidan, så är det helt enkelt strålande värde för pengarna.

Jag har hört många väsentligt dyrare cd-spelare som får stryk så det gör ont av Oppo 105. Vi får ett ljud med det lugn, den detaljrikedom och den supertysta bakgrund som jag egentligen bara förväntar mig av dedikerade cd-spelare av hög klass. Dac:en har en lite annan, något varmare karaktär än den Burr-Brown-typ jag är van vid, men det är bara en annan sida av samma mynt. Det är en bra dac som sitter i.

Man har uppgraderat den asynkrona USB-ingången till att även klara av DSD 64/128, i övrigt klarar den 24/192. Dessutom har Oppo också haft den goda smaken att bygga in en riktigt bra hörlursförstärkare i apparaten. När vi ser en hörlursutgång i en sådan här typ av apparat brukar vi inte precis jubla över kvaliteten, men här är undantaget som bekräftar regeln. Det är en överraskande bra hörlursförstärkare som är kopplad direkt på en av Sabre32-dac:arna, och även det bekräftar att när Oppo gör något så gör man det ordentligt.

Ljudmässigt kan du också använda Oppo 105D som en enkel surroundprocessor, den har utgångar till slutsteg för varje kanal och du kan ställa in hela ljudprocessningen via en lättbegriplig meny.

Det ytterst kapabla kretskort som ger dig de analoga 7.1-utgångarna, så att du kan koppla till de slutsteg du önskar. Den inbyggda processorn ska absolut inte underskattas, när Oppo gör något gör de det tydligen ordentligt.

Bild
4K Up-scaling, DVD Up-Conversion, Full HD 1080p Output, True 24p Video, bildmässigt är Oppo 105 D som vi redan sagt state-of-the-art. Det är bara så. Bilden är exceptionellt bra på Blu-ray och jag vet egentligen inte vad man skulle använda för apparat som kunde vara avgörande bättre.

Tillgången av Darbee Visual Prescence är bara extra lök på laxen, men samtidigt mer eller mindre överkurs och mest bara för den som verkligen ställer extra krav. Man bör alltid vara misstänksam mot manipulerande kretsar, men här får man något som faktiskt fungerar och gör upplevelsen av bilden ett snäpp. Resultatet är att du får en upplevelse av lite bättre skärpa och mer klarhet, men utan att bilden därför blir hårdare som den lätt blir med konventionella kontrollmöjligheter. Det känns lite mer high-end och otroligt nog får du en känsla av mer naturlighet. Men det är mycket subtila skillnader det handlar om.

Vi kan också avslöja, att om du använder en TV har du inte samma utbyte som om du använder en projektor och kör större bildformat. Det går att se en liten skillnad med Darbee inkopplad om man ser noga efter, en skillnad i form av en generellt mer distinkt bild – som man i och för sig rätt snabbt tar som en självklarhet. Men ju bättre och större bildvisare du använder, desto mer kan du ha användning av Darbee.

På min 46-tums TV är det knappast värt mödan egentligen, men med projektorn och 115-tumsduken är det lite mer vettigt. Men man ska vara försiktig med hur kraftigt man använder den, lite för stor justering och bilden blir mer hård och mer onaturlig igen. Du kan slå av och på samt justera Darbee via en knapp på fjärren.

Slutsats
Oppo 105D är helt enkelt kungen i den här produktkategorin. Inte nog med att den bildmässigt är kanon, har fått den extra Darbee-funktionen och klarar nästan allt du kan drömma om, den har dessutom här fått en ljuddel som är bildsidan värdig. Speciellt rekommenderad är bara förnamnet.

Vad är Darbee Visual Presence?

Bilden ska bli ännu bättre, säger man, med Darbee-kretsen. Men vad handlar det om egentligen? I korthet kan vi säga att det är en sorts videoprocessning som ska öka känslan av klarhet och djup i bilden. Det åstadkommer man hos Darbee genom att arbeta med luminansen (ljusstyrkan) i de enskilda pixlarna, lite som hur en konstnär arbetar för att förstärka djup och detaljer i en tavla. Det ska resultera i en mer dynamisk och “äkta” bild. Effekten är dessutom justerbar, så du bestämmer själv hur mycket effekt du vill ha. Man arbetar alltså nere på enskilda pixlar, vilket naturligtvis kräver en hel del beräkningskraft. Själva tekniken är inte helt enkel att förklara, men inne på Darbee Visual Presence hemsida hittar du mer information.

Darbee har också egna stand-alone-produkter, men så vitt jag vet är Oppo den hittills enda Blu-ray-spelare som inkorporerat möjligheten. Darbee lägger själva upp till att sälja in möjligheten till fler tillverkare, och vi spår att så också kommer att bli fallet.
Och bara för att poängtera det – Darbee-möjligheten ersätter inte någon del i den ursprungliga Oppo 105, den är bara en extra möjlighet som du kan använda om du vill. I övrigt fungerar Oppo 105D precis som tidigare.