Ferrari Purosangue med Burmester 3D-ljud

Ljudet från Burmester-anläggningen överröstas helt när V12:an startar. Vrålet från 12 cylindrar genljuder i lokalen när luft pressas ut från de bakre avgasrören. Ferrari Purosangue är en riktig syn för ögat. I Argento Nürburgring, som färgen heter, och bilderna gör inte designen rättvisa. Proportionerna kommer till sin rätt först när du ser den live.

Ferraris första femdörrars fyrsitsiga bil levereras med en Burmester ljudanläggning, och den har faktiskt en särskild live-inställning. Den har även andra inställningar, som en enkel trebands eq.

Ferrari har 21 högtalare med en total effekt på 1 420 W. De är placerade överallt, och det finns 3D-högtalare i taket och flera högtalarelement i dörrarna. Subwoofern är dold och både den och de andra högtalarna har utvecklats av Burmester för Ferrari Purosangue.

Burmester har skapat versioner av sin egen banddiskant för Ferrari, och till skillnad från vad som är vanligt i en bil har Burmester valt analoga förstärkarkretsar för alla högtalare, utom bashögtalarna, som drivs av en digital förstärkarkrets.

Det första intrycket av systemet är en enorm kraft och klarhet, som i kombination med massiv baskontroll gör att ljudet lätt fyller Ferraris kupé.

Passageraren kan styra musiken från en dedikerad skärm i instrumentpanelen. Där kan man välja ljudkälla och anpassa ljudbilden så att den passar den egna smaken.

3D-högtalare i taket. Foto: Lasse SvendsenDet finns förprogrammerade ljudlägen, Pure, Live, Comfort, Surround, 3D Surround, Precise Bass och Stage Plus, som man väljer med ett tryck på skärmen. 3D Surround passar kanske inte lika bra för triojazz som för stadionrock, och om man vill ha det renaste ljudet utan tuning ska man välja Pure.

VIP-inställningen flyttar ljudbilden till en vald passagerare, eller föraren själv, och optimerar ljudbilden för det valda sätet.

Burmester-fabriken i Purosangue är uppenbarligen inställd på ett annat sätt än Burmester i Mercedes och Porsche. Här är jag lite osäker på var Purosangue passar in. I en Taycan är Burmester inställd för kraft, dynamik och knivskarp precision. Medan Burmester i en Mercedes eller Maybach har ett varmare ljud med mer tonvikt på att låta behagligt, snarare än överväldigande, över tid.

För de flesta av oss är det kanske av akademiskt intresse hur bra ljudet är i en Ferrari Purosangue. Den är i stort sett slutsåld, kostar lika mycket som ett litet hus och väntelistorna är långa.

Men när man befinner sig i de övre sfärerna skulle det vara märkligt om inte ljudanläggningen också kom från den högsta klassen.

Burmester är standard på framtida bilar, så möjligheten till en djupdykning i Burmesters 3D-system för Ferrari är absolut inte uteslutet.

Den enda frågan är om ljudet från Burmester kan överträffa ljudet från V12…

<

>

Foto: Lasse Svendsen

Lasse Svendsen

Chefredaktör. Lasse har jobbat på Ljud & Bild sedan 1999. Han har också skrivit om fotografi i tidningen Fotografi och om hifi i tidningen Audio Video samt har jobbat som biljournalist på tidningen Drive. Allt började 1980 med en Garrard-skivspelare, en Tandberg-förstärkare och ett par Jamo-högtalare. Han har också lång erfarenhet av hifi-industrin och skriver i dag mycket om hifi, foto, datorer och ljud men även om bilar.