TEST: Hegel H190V

Lite cyniskt skulle man kunna säga att det kanske var på tiden med en efterträdare. H190 är trots allt Hegels äldsta förstärkare och sju år efter debuten är det kanske dags för något nytt? Det kommer säkert, fast kanske inte i morgon. Det gör däremot den här.

Hegel H190V är inte ny, och det är inte heller den femte utgåvan – bokstaven V är inte den romerska siffran fem, utan står för Vinyl.

Japp, du läste rätt. Förstärkaren har fått skivspelaringång, för första gången någonsin i en Hegel-förstärkare. Vem hade väl kunnat tro det? Å andra sidan var det inte många som trodde att Bent Holter och hans team skulle göra en skivspelarförstärkare – eller phonosteg, om man så vill – heller. Men vad hände? Efter många års tjat från oss och andra släppte Hegel phonosteget V10 för tre år sedan.

Just V10 har varit donator för skivspelaringången i den nya versionen av H190. Som, med undantag för den ingången är samma förstärkare som man har kunnat köpa sedan 2017.

Här får man alltså en potent 2 x 150-watts integrerad förstärkare, med streaming via AirPlay 2 och DLNA via Ethernet-ingången på baksidan, inbyggd DAC (24 bit/192 kHz) och digitala ingångar – plus en XLR-ingång för balanserade ljudkällor. Den har även analog in- och utgång och nu alltså en skivspelaringång.

Dämpfaktor igen

Med undantag för skivspelaringången är förstärkaren identisk med den tidigare versionen av H190V. SoundEngine 2-tekniken som vi känner igen från bland annat flaggskeppet H600 finns även här. SoundEngine är Bent Holters sätt att ta bort distorsion och sänka brusnivån, och är ett varumärke för Hegels förstärkare. Det är även dämpfaktorn, som Bent Holter anser är avgörande för ett neutralt ljud med bra baskontroll. I H190 anges dämpfaktorn till mer än 4 000 och den höga siffran är en av anledningarna till att vi blev så förtjusta i hur mycket kontroll förstärkaren hade när vi testade den 2017. Framför allt i basen.

Moving Magnet only

Hegel V10 har små dip-switchar på baksidan, där man kan justera gain och impedans. På H190V finns inget sådant, den har en skivspelaringång som enbart fungerar med Moving Magnet-pickuper. Den har tillräckligt med förstärkning för att även kunna användas om man har en MC-pickup med hög utspänning. Annars måste man koppla in en step-up mellan MC-pickupen och MM-ingången. Till exempel Pro-Jects briljanta MC Step Up Box S3.

I en podd nyligen avslöjade Anders Ertzeid från Hegel att de hade en H190V runt hörnet och att MM-ingången är uppbyggd kring MM-kretsen i V10, fast utan justeringsmöjligheterna.

Varför MM och inte MC? undrade vi.

– Vi valde en MM-ingång av två anledningar. En MC-ingång är mycket känsligare för brus och i en förstärkare med en stor ringkärnetransformator och massor av effektkomponenter skulle det inte ha blivit bra. Utan stora investeringar. Från början ville vi inte ha någon skivspelaringång alls i en förstärkare.

Samma ljudbild som originalet 

Hegel hävdar att resten av förstärkaren är precis som vi minns den från vårt test av H190. Enda skillnaden är skivspelaringången.

Vi testade H190 med bland annat ett par Dynaudio Special Forty och nu testar vi H190V med samma högtalare. I princip ska det inte vara någon skillnad alls i ljudkvalitet. Ändå finns det en subtil skillnad, som jag inte hade förväntat mig. Inte efter att Anders sade att förstärkardelen är densamma som tidigare. Ljudbilden och föregångarens egenskaper är identiska, men H190V är överraskande nog lite tightare och har bättre definierad bas.

De större Sonus faber Maxima Amator har ännu mer tyngd och större ljudbild än de små Dynaudio-högtalarna. Med dem kopplade till Hegel-förstärkaren blev den subtila skillnaden lite tydligare. Särskilt i basen.

Några andra skillnader har jag inte kunnat upptäcka, så det finns knappast någon anledning att dumpa sin H190 och springa iväg för att köpa en H190V. Om man inte längtar efter en Hegel med MM-ingång.

Vilket kan vara ett starkt argument för många. Skivspelaringången är lysande. Den är mycket tyst och släpper igenom musiken obehindrat. Precis som dem ska. Visst, ljudbilden har inte samma öppenhet och detaljfokus som med en Hegel V10, skulle bara fattas, men ljudet från vinyl är mer öppet och fylligt än från MM-ingången i den annars fenomenalt bra Yamaha R-N2000A.

Med Polarity från Hoff Ensemble på skivspelaren är ljudbilden stor och öppen. Dynamiken i slagverk återges med en fysisk auktoritet som ofta upplevs som dämpad genom MM-ingången på integrerade förstärkare. Här är ljudet mer öppet och det finns mer tyngd i djupbasen än genom MM-ingången på en Marantz Model 30.

Radka Toneffs silkeslena sångröst på det legendariska albumet Fairytales återges vackert med en varm och naturlig klang. Små nyanser kryddar ljudbilden och det enda jag saknar är en aning skarpare fokus. Pianoklangen är lite dämpad och efterklangen i vissa toner hänger inte lika viktlöst i rummet som med ett separat phonosteg. Till exempel ovan nämnda V10, eller Primare R35.

Slutsats

Med en skivspelaringång har en redan utmärkt förstärkare blivit ännu mer attraktiv. Hegel har uppenbarligen inte fallit för frestelsen och snabbt totat ihop en slumpmässig MM-krets till H190V. Lyckligtvis har de valt sin egen som vi känner igen från Hegel V10. Med den har H190V plötsligt blivit den mest intressanta integrerade förstärkaren för alla som behöver ett bra phonosteg till sin MM-pickup. Alla andra kvaliteter är bevarade, och med streaming och analoga och digitala ingångar är Hegel H190V fortfarande ett av de bästa köpen i sin klass. Sju år efter debuten.