High-End München 2013, del 2

Som sedvanligt öppnades utståallningen medelst alphorn. Det som alltid intresserar mig är vad som styr vilket instrument man väljer att göra karriär med. Här har hursomhelst sex kvinnor valt att lägga sin kärlek på just alphornet.

Opera Only heter denna smidiga italienska förstärkare på 1,5 ton. I avstängt tillstånd ser den ut som ett 12-sidigt svart prisma, men när den ska spela öppnar den sig som en annan Transformers och kan dra iväg alla sina 2×60.000 W till de stackars högtalare som är tillkopplade. På utställningen stod den i en av de stora hallarna och var kopplad till ett par av den lilla högtalare du ser till vänster i bilden, vilket betyder att ljudupplevelsen inte sade något som helst…

Ibland är en dipolhögtalare intressantare bakifrån än framifrån, men denna italienska(?) design verkar nästan ha lånat lite spalttänkande på framsidan från norska Forsman.

Något av det roligaste för mig på High-End är alla dessa varianter på högtalardesign. Dessa ”gnomer” från Zingali skulle skrämma slag på vem som helst i ett skumt belyst lyssningsrum…

Giya G3 är den minsta referensmodellen från sydafrikanska Vivid Audio. Den ser kanske mysko ut, men den låter faktiskt verkligt bra. Upphovsmannen Lawrence Dickie är mannen bakom den makalösa Nautilus från B&W så kunnandet är det inget fel på. Hos Vivid utveklar han vidare på de erfarenheter han fick med Nautilus.

Music Hall MFF11 skivspelare är toppmodellen från firman. På skivtallriken ligger en skivmatta av – ko!

De största skivspelarna från Clearaudio är våldsamma pjäser med bland mycket annat magnetfjädringar, dubbla skivtallrikar och integrerad möbel. Här har den nya statement tangentialtonarmen monterats.

Dynamikks måste stå för något av det svåraste i högtalardesign att integrera i ett normalt hem.

Mono rörsteg med KR rör från tyska Rike Audio. Till varje steg medföljer en strömförsörjning ungefär dubbelt så stor som en klassisk stationär dator. Konstruktören Georg Arsin, mannen med pipskägget i bilden, berättade att bara den svarta plattan i förstärkaren kostade 10.000 euro, allt för vibrationsdämpningens skull. Priset? 380.000 euro för ett par. Hmmm…

Keith Martin från strömspecialisten Isotek hade världspremiär på den nya Mosaic-serien, som bygger på Ultima-serien du ser till höger i bilden. Samma grundläggande teknik i mindre kabinett. Det handlar naturligtvis om strömrenare och strömstabilisatorer.

Ytterligare en lättplacerad högtalare. Den här får oss att bättre förstå begreppet tweeter, eller hur?

Sann alkemi betyder namnet på dessa rundstrålande italienare.

Fler italienska egendomligheter. Italienarna är absolut främst på att ta ut svängarna rent designmässigt.

Rundstrålande kan man ju inte direkt kalla det, men det är onekligen rätt fräck design på högtalarna som ramar in tv:n.

Läcker fyrpunktslagrad schweizisk tonarm på skivspelare bestående av tre fristående torn. Har aldrig riktigt förstått det där med olika torn, man måste väl bli tvungen att plocka fram protraktorn i tid och otid för att kolla att allt sitter rätt?

Makalöst ful italiensk högtalare i fejk bladguld-look. Baselementet tar upp hela högtalarens bakpanel.

Pro-Ject har ett enormt brett utval skivspelare, från billigt till dyrt.

Det syns kanske inte av så mycket ljudanläggning på denna Pagani showstopper som alla var framme och dreglade över. Men inuti sitter en kvalificerad anläggning från Sonus Faber, som bör kunna spela rätt högt för att överdöva motorljudet. Om man nu egentligen vill spela musik när bilen låter så läckert själv. Kanske en mik vid avgasrören så man förstärker det ytterligare?

Anläggningen som smälter in i hemmet, eller hur? Det brukar vara rätt häftigt ljud härinne där man alltid spelar på hornbyggen av det värre slaget. I år lät det dock inte lika bra av någon anledning. Jag är normalt ingen fan av horn, men det är alltid kul när det finns folk som tar ut svängarna.

Tyska Avantgarde Acoustics är en av de främsta exponenterna för hornhögtalare, och med åren låter det bara bättre och bättre från deras konstruktioner, måste jag (motvilligt) erkänna. Här spelar de högt inne, och med så mycket bas du väl egentligen kan få – kolla bara basdelen mellan högtalarna. Den lilla röda fyrkantiga saken är väldigt spännande. Det är deras nya (danskutvecklade) Zero 1 som är en helt aktiv skapelse som spelade så att publiken trodde det var de stora hornen – plus basdelen! – som var igång.

Wilson Audios sympatiske och inte minst musikkunnige chefsdemare Peter McGrath letar låtar att spela på firmans oerhört kompetenta golvhögtalare Alexia. Vill ha-faktorn är enorm, men de kostar en halv miljon…

Sony associerar vi numera normalt inte med high-end. Det betyder inte att de inte kan. Jag konstaterade med glädje att dessa högtalare spelade verkligt bra och konstruktionen verkade synnerligen kompetent.

Mitt i ökenvandringen mellan det ena musikexemplet tråkigare än det andra, nordiska utställningar är ett musikaliskt himmelrike jämfört med München, hördes dakakak mycket högt i korridoren – inledningsackordet till Pinball Wizard. Jag och flera andra gick genast in och fick tvättat öronen med lite klassisk rock av bästa märke. Det var mannen från PCM som demonstrerade vad deras nya Fact12 kunde klara. Det kunde de också! Jag skakade hand med honom och tackade för att han vågade ge järnet. Folk drog det in också…

Vill man ha en upplevelse av att en konsert låter så man tror man är där själv, så finns det väl inget som är bättre att gå till än MBLs rum. Och som vanligt hade man musiker på plats och vid en annan tidpunkt var även en italienare som spelar in opera där och demade sina inspelningar. Hos MBL vågar man spela både live och på deras anläggning i samma andetag – och det fungerar. Starkt.

King’s Audio med sina gitarrhögtalare – jo, det är en banddiskant i halsen. Själv tycker jag att just de högtalarna drar ner intresset lite för deras övriga produkter. Men visst hade jag velat ha dem – just for fun…

Pornografi för bandentusiasten.

Pornografi för rörentusiasten.

Trångt om saligheten när KEF demonstrerar surround.

Massor med aktiva högtalare hos tyska Adam Audio, som precis som Genelec från början enbart anrbetade med studiohögtalare.

MicroMagic från Elac är ett litet underverk av hur mycket prestanda man kan få ut på så liten plats som möjligt. En mycket listigt konstruerad subwoofer är hjärtat, allt är i aluminium och här har lagts mycket jobb på även de minsta detaljer.

Erkänn bara – du har ju alltid undrat hur det ser ut inne i ett stort surroundslutsteg. Här tar vi en titt in i den nya stora från Marantz.

AirForceOne kallar TechDac sin skivspelare. Man känner sig lite trött ibland…

EAR DAC4 och Drive är det senaste från Tim dePavaricinis hand. Apparaterna har tagit homon två år att utvekla, vilket är osedvanligt lång tid för dePavaricini. En av våra rapportörer skvallrar om att de låter väldigt bra.

Franska Ellipson visade både sina kulor, sin allt-i-ett-aläggning och den moderna versionen av firmans klassiska ”papperskorg med öppet lock”, originalet har över 50 år på nacken.

B.M.C. har mycket intressant och annorlunda konstruerade elektronik på programmet. Att de dessutom gjorde högtalare hade jag ingen aning om.

Det här är hörlurar från subwooferspecialisten Velodyne! Mycket intressant, verkar det som.

Det nya försteget från Dan d’Augustino, Krells pappa som sedan några år kör under eget namn. Det som ser ut som fötter under maskinen är faktiskt en del av strömförsörjningen.

Surroundanläggning byggd för livekänsla? Det ser ut mer som det PA som brukar finnas på en konsert. Adèle lät i varje fall inte alls illa genom anläggningen.

Tannoys stora högtalare brukar ju normalt ha en mycket konservativ brittisk design från mellankrigstiden, Kingdom Royale är undantaget som utnyttjar alla moderna material och tekniker på en gång.

TAD kör gärna samma rum och samma uppställning som sist. När man en gång har gjort sitt jobb ordentligt kan man lika gärna utnyttja det. Jag behöver knappast säga att det låter bra om det här.

Larry Gullman från MSB med sin Analog DAC. Vi kan tillverka den i vilken färg du vill, säger han. Det är test på gång av den här spåannande DAC:en.

Swissonor.ch har förutom modifikation och renovering av klassiska Thorens-skivspelare även spännande och till synes förnuftig rörelektronik på programmet. Vi såg Janne Öström från Old School HiFi i Umeå i förhandlingar om distribution av dessa.

Fler exempel på alternativ högtalardesign.

Vansinnigt läcker rippare/streamer/mediabibliotek mm från franska Solange. En del av en komplett anläggning där data överförs via strömnätet till förstärkare med inbyggd dac.

Rörelektronik från Absolare – klätt i läder.

Ute efter en dyr hornhögtalare? Då kan vi rekommendera denna skönhet från Living Voice. Låt oss bara glömma vad de kostar, det är nog bäst så.

Konsert med basekvilibristen Dean Peer inne i en av restauranterna.

Tyska högtalarspecialisten Magnat tillverkar även förnuftigt prissatt elektronik, här en integrerad förstärkare med rör i ingången.

Ytterligare exempel på egendomliga högtalare. Jag hörde dem spela, men inte ens Aurelia (i bakgrunden) lyckades riktigt övervinna akustiken i rummet. Därför inga kommentarer om vad de kunde prestera, men 16.000 euro…

Inga kommentarer.

Bygg-själv bafflar från Pure Audio Project där du får alla delar du behöver, inklusive träarbetet. Så svårt kan det väl inte vara att sätta ihop en sådan byggsats. Öström från Old School HiFi räknar med att även ta hem dessa.

Everything But The Box leker som de brukar med form och färg.

Sven Bilen