Där finns nämligen inte mycket att ogilla med A99. Sony-kameran vänder sig mot fotografer som ställer höga krav på funktionalitet och bildkvalitet. Och här får man verkligen allt på en gång. Bortsett från trådlös anslutning är det inte mycket som saknas. Och bildkvaliteten är av yppersta klass.
Med sin nyutvecklade 24-megapixlars bildsensor i så kallat fullformat, 24 x 36 mm, ställer A99 upp i samma klass som Canon EOS 6D, EOS 5D mkIII och Nikon D600. Med andra ord: highend-klassen för spegelreflexer. Fast det är klart, kameran är konstruerad på ett annorlunda sätt än traditionella spegelreflexer eftersom spegeln inte lyfts upp under exponeringen. I stället är den halvt genomskinlig så att ljuset ändå träffar den stora bildsensorn. Samtidigt som ljus reflekteras till en annan sensor som gör att du ser sökarbilden i den stora och högupplösta elektroniska sökaren.
Fördelen med en sådan spegelkonstruktion är att bildhastigheten kan höjas lite grand eftersom spegeln inte måste flytta på sig mellan varje exponering. En bonus är att sökarbilden inte blir svart mellan exponeringarna och att autofokusen fungerar mellan varje exponering när man tar bildserier. Med upp till 6 bilder i sekunden.
Sony har minsann inte sparat på krutet på något område. A99 har stora knappar och rattar (flera av dem går att konfigurera som man vill), vrid- och vändbar skärm, inbyggd GPS-mottagare som loggar var någonstans bilderna tas, stereoljudingång för mikrofon, hörlursuttag, video i full 1080p/50-upplösning, ljuskänslighet ända upp till ISO 25 600, ny blixtsko med fler kontaktpunkter samt en ny 24-megapixlars CMOS-bildsensor med fasdetekterande autofokus. Och det är bara något av innehållet i den långa utrustningslistan.
Bildsensor i fullformat
När man läser att en kamera har en fullformatsensor betyder det att bildytan är lika stor som traditionell 135 mm-film: 24 x 36 mm – till skillnad från de flesta spegelreflexer som har APS-C-formatets 15,6 x 23,5 mm. Förr i tiden var det en fördel för bildkvaliteten att sensorn hade en bildyta i fullformat, men numera har den tekniska utvecklingen i det närmaste suddat ut den fördelen och skillnaden är betydligt mindre. Men en fördel finns tveklöst fortfarande: djupskärpa.
Vridbar skärm är praktisk att ha, särskilt när man filmar video och fotar makro.
Eftersom bildvinkeln inte ändras när ett 50 mm/f1,4-objektiv skruvas fast på A99 bevaras också den smala djupskärpa som bländare 1,4 ger. Mindre bildyta ger nämligen en smalare bildvinkel och större djupskärpa – typiskt 75 mm och f2,1 i APS-C-format. Detta är skälet till att bland annat kompaktkameror med bländare 1,4 inte har i närheten av samma djupskärpa som en fullformatkamera och ett objektiv som har samma bländare och bildvinkel.
Som exempel kan jag nämna Zeiss-objektivet jag testade A99 med, en 24–70 mm-zoom med f2,8 som största ljusöppning. På en A77-kamera med APS-C-format motsvarar samma objektiv zoomräckvidden 36–105 mm.
Bättre fokus
Men det är inte bara bildsensorn i fullformat som gör A99 till en sällsynt kamera i en värld full av små bildsensorer. CMOS-sensorn har fasdetekterande autofokus med fler än 100 mätpunkter, som är mycket snabbare än traditionell kontrastbaserad autofokus. Rent praktiskt betyder det att man kan få en konstant och precis autofokus oavsett fotograferingsmetod.
Stor och skarp sökare
Den traditionella optiska prismasökaren föredras fortfarande av många fotografer, men en elektronisk har flera fördelar. I dåligt ljus ser du fortfarande motivet och det går att visa exponeringskompensation, effekten av vitbalansjustering, ljusmätning, exponeringskompensation och exempelvis histogram i sökaren.
Till A99 har Sony valt en stor OLED-sökare med 2,36 megapixlars upplösning som är så skarp och kontrastrik att den klarar av att visa en oerhört verklighetstrogen sökarbild. Den är dessutom snabbare och renare än de flesta LCD-varianter jag har sett, och det går att reglera ljusstyrkan från skärmmenyn. Och kompensera för den marginella ljusförlusten som en OLED-sökare har jämfört med en optisk sökare.
Användning
Sony har verkligen satsat hårt på att förbättra användarvänligheten och göra kameran så intuitiv som möjligt. Och enligt min åsikt så har de lyckats med det mesta. Stora knappar och överskådlig layout gör den avancerade kameran lekande lätt att sköta. Skärmen kan användas som infoskärm där man snabbt och enkelt får tillgång till de viktigaste inställningarna med Fn-knappen och joysticken på baksidan.
Ett ljudlöst inställningshjul på vänster framsida gör att fotografen kan välja fokusmetod, fokusområde, fokuspunkter, exponeringskompensation, ISO och ljusmätning. Håll bara inne knappen i en halv sekund för att välja och snurra på hjulet till rätt inställning. Det hörs inga knäppanden eller klickningar när du trycker och vrider – särskilt praktiskt när man filmar video och inte vill att knappljud ska höras i filmerna.
Överskådlig ergonomi, fast strömbrytaren och inställningsratten ligger för nära varandra.
A99 ligger väldigt bekvämt i handen. Ett väl tilltaget gummerat handgrepp och tumgrepp på baksidan ger mina händer perfekta arbetsvillkor. Enda smolket i glädjebägaren är att strömbrytaren sitter för nära det främre inställningshjulet.
Flera av knapparna kan programmeras så att fotografen själv kan bestämma vad som ska hända när de trycks in.
Byggkvaliteten känns gedigen. Kamerahuset är tätat med gummipackningar som skyddar mot regn och smuts, och alla knappar, rattar och hjul på det massiva lättmetallhuset känns solida och ger ett förtroendeingivande gensvar när man trycker och vrider på dem.
Det finns också ett vertikalgrepp som heter VG-C99AM och som har plats för extra batterier för fler exponeringar, samt dubbletter av flera av knapparna på fram- och baksidan. Även greppet är väderskyddat med gummipackningar.
Felfri bildkvalitet
När man bläddrar sig genom alla inställningar i A99:s omfattande menyer så upptäcker man ännu mer att skriva hem om. Fast i slutändan är det ju bildkvaliteten allting står och faller med. Kameran kan vara hur avancerad och välpolerad som helst, om inte bildfilerna håller måttet så avgår Nikon och Canon med segern i klassen.
Föga oväntat klår dock Sony-kameran konkurrenterna på de områden de traditionellt sett har varit bäst. Bildkvaliteten håller oerhört hög klass, med extrem detaljupplösning och utmärkt skärpa. Bara Nikon D800 slår A99 på detaljupplösning. Bilddynamik och kontrastgraderingar är definitivt i klass med de bästa jag har testat, och för alla som gillar sådant så går det att fyra av bildserier som sedan sätts ihop till en enda HDR-bild (High Dynamic Mode) med utökad dynamik.
Man behöver inte oroa sig för bildstörningar. Oavsett om vi pratar om 14-bitars råfiler eller JPEG-filer syns bara marginellt med brus vid ISO 3200 och 6400, och måttligt korn- och färgbrus vid ISO 12800. Grumligt blir det inte förrän vid ISO 25600, men med lite efterbehandling kan till och med de filerna användas till förstoringar.
Färgåtergivningen i JPEG-filerna kan naturligtvis finjusteras i kameran, men när de är som bäst är de mycket neutrala och lyckligtvis befriade från ”Sony-färgerna” som har för mycket färgmättnad och kontrast. Särskilt i rött.
Med 28 Mbit/s datahastighet är videokvaliteten helt enkelt förträfflig. Filmerna ser mer upplösta ut än de är i själva verket eftersom videoströmmen är så befriad från brus och artefakter. Och skärpan så hög. När man fokuserar manuellt kan man dessutom använda fokusmarkering (”peaking”) som visar var någonstans på skärmen fokusplanet ligger. Och som garanterar att man kan ställa in fokus exakt.
Allt på en gång
Sony har lyckats över all förväntan med sin Alpha 99. Bildkvaliteten kan mäta sig med de allra bästa vi har testat, på vissa områden är den bättre än det mesta. Även kräsna fotografer kommer att hitta mycket att glädja sig åt. Kamerans design och skötsel är väl genomförd, inifrån och ut, och fotografen har nästan oändliga möjligheter att fintrimma och anpassa allt efter sina personliga preferenser. Action och sport är ungefär det enda som andra kameror behärskar bättre. På allt annat är A99 så nära den kompletta systemkameran man kan komma i den här prisklassen. I synnerhet för dem som tycker att videokvalitet är lika viktigt som stillbildskvalitet.
