Med 36 megapixlar fördelade på en stor bildsensor i fullformat satte Nikon standarden för hög upplösning i en spegelreflex. Nikon D800 har så hög upplösning att den till och med kan utmana mellanformatkamerorna. Fast det är klart, allt som är bra kostar. I D800:s fall kostar det inte bara pengar, närmare bestämt 25 000 kronor för bara kamerahuset, utan också i form av storlek och vikt. Ett knappt kilo är mycket för ett kamerahus i dessa dagar när ”down-sizing” och kompakta systemkameror blir allt populärare.
Nya D600 kostar 19 800 kronor och är alltså en högintressant nyhet. Man skulle kunna betrakta den som en D800 Light eftersom man sparar 5 000 kronor och ändå får mycket av samma funktionalitet – och inte minst en grym fullformatsensor (24 x 36 mm). Visserligen med ”bara” 24,3 megapixlar, men det räcker och blir över för de flesta av oss.
Rent fysiskt hamnar D600 mittemellan D7000 och D800. Och utgör tillsammans med Sony Alpha 99 och Canon EOS 6D ett nytt segment fullformatkameror med extrem upplösning. De fyller glappet mellan de avancerade spegelreflexerna (Canon EOS 60D, Nikon D7000 och Sony Alpha 77) och de allra största och mest påkostade spegelreflexerna i fullformat.
Allt på samma gång
Nikon D600 har mer gemensamt med D800 än med D7000. För det första har kameran (precis som D800) en CMOS-bildsensor som är lika stor som 135-mm-film, alltså 24 x 36 mm. Den har pixlarna fördelade på en större yta än D7000:s APS-C-sensor (som har 16,2 megapixlar). D600 kan dessutom lagra bilderna i DX-format, vilket beskär bildytan och ger 10,5 megapixlars upplösning. Det betyder att man kan använda Nikons DX-optik, till exempel 18–105 mm DX till D7000, och ändå få mycket bra upplösning.
D600:s slutare är testad för att tåla 150 000 exponeringar, att jämföra med D800:s 200 000. Kortaste slutartid är 1/4000 sekund att jämföra med 1/8000 sekund i D800. Ljusmätningen med scenigenkänning har 2 016 RGB-mätpunkter där D800 har 91 000 mätpunkter, och autofokusen har 39-punkters AF-sensorer i stället för 51-punkters (D600 kombinerar däremot fas- och kontrastfokus). 9 av dem är så kallade korssensorer (horisontella och vertikala) med en känslighet ner till –1 exponeringssteg. D800 har 15 korssensorer och en känslighet ner till –2.
D600 har två SD-kortplatser, D800 har en CF- och en SD-kortplats. D600 är däremot snabbare på att handskas med mindre bildfiler: 5,5 bilder/s är märkbart bättre än D800:s 4 bilder/s.
Kameran kan också använda Nikons wifi-adapter för trådlös överföring av bilderna.
Användning
Men låt oss glömma D800 och koncentrera oss på D600 i stället. Den är lika välkonstruerad på de flesta områden som alla Nikons påkostade spegelreflexer. Med gummiförseglingar mot fukt och smuts, ett gediget kamerahus i magnesium och polykarbonat, och framför allt snudd på helt perfekt placerade knappar, rattar och reglage. Kanske bortsett från ISO-känslighet, som ligger till vänster om skärmen och som inte går att omprogrammera till andra knappar. Tyvärr. Bortsett från det finns det nästan inga gränser för hur mycket fotografen kan ställa in och anpassa efter egna önskemål.
För de som undrar är kameran blixtsnabb i de flesta situationer. Bildhastigheten räcker till det mesta utom kanske de allra snabbaste sporterna. Och fokushastigheten hänger med fint – precis som fokusspårningen – i bra ljus.
Kamerans förhållandevis låga vikt och storlek gör den betydligt mer lätthanterlig än Nikon D4, och kan man leva utan D4:s höga bildhastighet så får man väldigt mycket kamera för pengarna om man köper D600. Den alltid avgörande bildkvaliteten tillhör toppklassen, trots att upplösningen inte ligger på D800-nivå. Fast vem bryr sig …
Bildkvalitet
Om man inte prompt måste ställa sig frågan: Hur många pixlar behöver jag? är D600 snudd på den helt kompletta kameran. Och för att använda en lite lätt omskrivning av Rolls Royces svar på frågan om hur många hästkrafter bilarna hade, så har D600 tillräckligt. Det exakta antalet megapixlar är egentligen av akademiskt intresse, eftersom upplösningen räcker och blir över till utskrifter i affischstorlek. Och mer än så.
Som vanligt för spegelreflexer i klassen för erfarna fotografer har D600 en lång rad inställningar som ger fotografen full kontroll över bildjusteringar. Så att man kan variera och anpassa färger, kontrast, dynamik, skärpa och mycket mer, precis som man vill. Om man vill.
Högre skärpa och detaljåtergivning är det sista D600 behöver. I praktiken är det inte stor skillnad i detaljering på D800 och D600, däremot är det desto större skillnad på D7000:s 16 megapixlar och D600:s 24. D600 tecknar konturer och detaljer synligt finare, både på skärm och på papper. Skärpan och upplösningen håller sig däremot jämn upp till ISO 6400, där kornbrus påverkar upplösningen. Fast bara marginellt. Från ISO 12800 sjunker både upplösning och färgmättnad, och därifrån och uppåt finns det synligt markerat färgbrus i bildfilerna. Ändå är brusomfånget bättre på samma ISO-värden än med både D800 och D7000 och (lite) bättre än med D4, med högre upplösning som bonus.
Färgåtergivningen och bilddynamiken går inte att anmärka på alls, den tillhör också toppklassen och befinner sig absolut på samma nivå som det bästa vi har testat: Nikon D4, Canon EOS 1D X och FujiFilm X-Pro1.
För alla som är intresserade av videokvaliteten kan jag berätta att D600 inte är någon besvikelse där heller. Formen gör dock inte den till någon idealisk videokamera, även om filmkvaliteten i full-HD är väldigt ren, med mycket god dynamik och bara marginellt med flimmer när man panorerar.
Slutsats
Det är ingen tvekan om att D600 är ett av de bästa köpen man kan göra om man är ute efter högsta möjliga bildkvalitet i en spegelreflexkamera för under 20 000 kronor. Tills vi testar Sony Alpha 99 och Canon EOS 6D är det Nikon D600 som tar täten när det gäller kombinationen bildkvalitet, funktionsnivå och pris bland spegelreflexer i fullformat. Nikon-kameran jobbar tillsammans med fotografen, är genomgående en fröjd att använda och har en bildkvalitet som ingen kan klaga på. D600 är en kamera som alla seriösa fotografer bör överväga noggrant eftersom den är en enastående utgångspunkt för i stort sett all slags fotografering.
