Denon är inte främmande för att utrusta sina receivrar väl, och det gäller den här gången också. Via nätverksanslutningen stöder AVR-2311 både internetradio och streaming av ljud, video och bilder från nätverkshårddisk. Den har inbyggt AirPlay, som är guld värt för de som har någon av Apples bärbara enheter eller en dator med iTunes. Enklare kan det nämligen inte bli att spela musik trådlöst på ljudanläggningen. Receivern har dessutom inbyggd Spotify-anslutning. Den fungerar bäst med Denons Remote App för iPhone eftersom fjärrkontrollen som ingår saknar tangentbord så att musiksökningar är ofattbart sega. Med appen fungerar det däremot fint, fast känns också en aning överflödigt eftersom Spotify redan fungerar ypperligt från varje Apple-apparat via AirPlay. Detsamma gäller för övrigt Wimp, Qobuz och alla andra musik-appar.

AVR-2311 stöder 4K-video och kan dessutom skala upp till så hög upplösning. Frågan är bara om den gör det bättre än de kommande 4K-skärmarna och -projektorerna, som gör samma sak på egen hand.

Rumskorrektionen är av typen Audyssey MultEQ XT, som ställer in ljudet på uppemot åtta platser i rummet, helst minst sex för att få så bra information som möjligt om rummets akustik.

Användarvänligheten är superb hos Denon. Jag gillar särskilt menysystemet som på ett överskådligt sätt ligger genomskinligt ovanpå TV-bilden så att man inte missar något av handlingen.

Ljudkvalitet
Först och främst: kom ihåg att stänga av Dynamic EQ och Dynamic Volume. Man kan lätt tro att receivern har ett otroligt platt och livlöst ljud eftersom de här inställningarna är aktiverade som standard.

”Harry Potter and the Deathly Hollows: Part 2” på Blu-ray har god ljudkvalitet, ljudbilden omringar oss fint och luftigt, och dialogen är klockren. Det saknas bara lite tryck jämfört med Pioneer, som låter piggare och mer dynamiskt speciellt i mellanregistret. Denon låter lite mjukare och mer försiktigt.

Ola Gjeilos flygel på skivan ”Stone Rose” på Blu-ray är fyllig och har en prydlig tonstruktur. Den har inte samma attack som hos Pioneer, men däremot är övertonregistret upplöst. Flygeln låter realistiskt och när saxofonen kommer in i ”North Country II” har den en frodig och förförande klang. Jag saknar däremot lite tyngd. Även med elektrotango-plattan ”Tango 3.0” av Gotan Project är det uppenbart att AVR-2311 hade kunnat ha lite mer kraft och driv i rytmerna.

Musik i stereo med bi-amping får ett bättre driv, och utan jämförelse med de övriga i testet låter det riktigt bra. Denon har dessutom bättre upplösning i toppen än Pioneer och Yamaha. Men den har inte gnistan och drivet. Jag har svårt att föreställa mig att någon skulle räkna med bättre ljud för pengarna än så här, men ändå överträffas alltså Denon av de bästa.

Slutsats
Tack vare enkel skötsel, gott om funktioner och bra ljud kan man inte klaga mycket på Denon AVR-2311. Den låter mycket snyggt och prydligt och har en stor och fyllig klang. Ljudbilden sträcker sig långt bakåt, och både film och musik i surround låter inbjudande. Detsamma gäller musik i stereo. Vad vi saknar i förhållande till de bästa konkurrenterna är mer attack och liv i mellanregistret, det är lite väl snällt.

Också i detta test: