TEST: Fujifilm Instax mini 12

Ingen köper en så kallad polaroidkamera för att bildkvaliteten är otroligt bra. Den är faktiskt ganska dålig, ur ett tekniskt perspektiv. Men polaroidkameror – eller som Fujifilm kallar dem: instant-kameror – är världens mest sålda av helt andra anledningar.

De är själva definitionen av bildglädje, allt du behöver göra är att hitta ett intressant motiv och trycka på utlösaren. Efter ett par minuter håller du det färdiga fotografiet i handen.

Eller så kan du ge bort det till personen du tagit bilden av, eller glädja ett helt sällskap med bilder som kan gå från hand till hand och roa många. Det är precis därför som instant-kameror som denna är enormt populära på bröllop. Det blir inte samma sak att skicka runt alla mobiltelefoner till gästerna, allt eftersom festen fortskrider och fler bilder tas.

Instant-bilder är också verkliga minnen som kan klistras in i album – eller som här, skannas och lagras digitalt med en app på mobilen.

Fujifilm Instax mini 12 är den enklaste kameran du kan tänka dig. Det är en uppdaterad och slimmad version av Instax mini 11 och har bara en enda knapp: utlösaren. Resten sker automatiskt, från exponering tills bilden kommer ut ur kameran fem sekunder senare.

Du kan inte ställa in något själv. Inte ens blixten, som tänds av sig själv och ibland lyser när den egentligen inte behövs.

Makroläge

Kameran använder Fujifilms Instant Mini-kassetter som kostar ungefär 100 kronor och innehåller 10 bilder. Den placeras under bakluckan och en liten räknare håller koll på hur många bilder som finns kvar. Två AA-batterier ser till att du kan fotografera ungefär 10 kassetter innan nya batterier måste in under luckan på toppen.

Strömbrytaren är helt enkelt ringen runt 60 mm-objektivet – som har en selfie-spegel, plus en extra praktisk Close-Up-inställning för alla som gillar att fotografera nära.

Närbildsinställningen flyttar ett linselement och ger objektivet en närbildsgräns på 30 till 50 cm. Inte direkt makro, men man kommer närmare utan att bilden ser alltför suddig ut. Samma närbildsinställning flyttar även ett glaselement – ​​i plast – i sökaren.

Det korrigerar parallaxförskjutningen som uppstår eftersom den optiska sökarens bild förskjuts i förhållande till objektivet när man flyttar kameran närmare motivet.

På så sätt undviker man att motivet hamnar i kanten av bilden i stället för i mitten.

Bildkvaliteten

Det finns kassetter för svartvita bilder, färgbilder med svart eller vit ram, färgbilder med färgade ramar och mönstrade ramar. I den ovan nämnda appen kan man skanna bilderna man har tagit, göra grundläggande korrigeringar och organisera och dela bilderna med andra direkt från mobilen. Med appen kan man dessutom skriva ut de skannade bilderna på en separat Instax-skrivare.

Eftersom det inte finns en enda inställning för vare sig exponering, ljusmätning, fokus, bländare eller slutarkontroll är man utlämnad till kamerans automatiska exponering i alla situationer.

 

Det fungerar för det mesta bra. De flesta bilderna blir någorlunda korrekt exponerade. Om kameran tvekar så överexponerar den ofta så att bilderna inte blir för mörka. Undantaget är om motivet är långt borta och det är ont om ljus. Då når blixten inte tillräckligt långt för att lysa upp motivet.

Efter att bilden är tagen tar det ungefär fem sekunder innan den kommer ut ur kameran och man kan ta nästa. Själva framkallaningen tar en och en halv minut innan man kan se motivet tydligt. En halv minut till så är det 100 procent färdigt.

Då ser man att utskriftskvaliteten inte är fantastisk. Alla bilder ser ut att vara tagna genom ett nostalgifilter, med låg kontrast och bleka färger. Skärpan är måttlig. Bilderna blir mycket bättre om man skriver ut samma motiv från Fujifilm Instax mini Evo, eller direkt från mobilkameran till en Fujifilm Instax-skrivare.

Slutsats

Fujifilm Instax mini 12 gör först och främst det roligt att ta bilder. Kameran kostar inte en förmögenhet, det som kostar är bildkassetterna. Men inte ens med den kostnaden inräknad går det att komma ifrån att det är riktigt billigt nöje att ta bilder som man kan hålla i handen efter ett par minuter. Man kan hävda att en Instax-skrivare kan göra ett bättre jobb med foton från mobilkameran, men det är inte lika festligt som en färgglad kamera som alla kan ha kul med.