Denna artikel uppdaterades med en viktig precisering kl 21:00.
Samsung har precis lanserat de senaste produkterna i Galaxy S-serien. De tre nya telefonerna heter Samsung Galaxy S23, Samsung Galaxy S23+ och Samsung Galaxy S23 Ultra, och planen var att vi skulle ha haft ett test av den absoluta toppmodellen, Galaxy S23 Ultra, klart i kväll, samtidigt som den officiella lanseringen.
Vi fick nämligen alla tre telefonerna levererade för ett par dagar sedan, vilket är helt normal praxis i teknikbranschen: en tillverkare ska släppa exempelvis en mobil och vi journalister som skriver om ny teknik och bevakar produktlanseringar får tillgång till information i förväg i utbyte mot att vi skriver under ett så kallat NDA.
NDA står för Non Disclosure Agreement (alltså ett avtal om tystnadsplikt) och innehållet i avtalet går i princip ut på att journalisten lovar att inte publicera vad han eller hon vet om den nya produkten före ett visst datum och klockslag.
På så sätt kan tillverkaren garantera en blixtsnabb täckning av nya produkter precis när de lanseras. Och eftersom inte alla medier har samma tillgång till nya produkter med embargo, har journalisten en fördel genom att kunna sprida nyheterna snabbare än de medier som inte har fått tillgång till informationen i ett tidigt skede.
Men som den skarpsinnige kanske redan har insett är det tillverkarna som har övertaget. Det är de som väljer vilka medier som bjuds in i värmen. Detta är en av anledningarna till att ingen skulle komma på tanken att bryta ett undertecknat NDA.
För utomstående kan det tyckas nästan oetiskt att stora företag på detta sätt kan påverka mediernas bevakning av sina produkter – och det är knappast någon slump att det vanligtvis är tillverkarnas PR- och marknadsföringsfolk som hanterar NDA-avtal med oss teknikjournalister – men i praktiken brukar allt sådant här försiggå i fred och samförstånd. Vi medier kan räkna med att få korrekt information i god tid, vilket i slutändan gynnar våra läsare. Och tillverkarna kan lita på att ingen teknikjournalist skulle drömma om att bryta ett avtal.
Under alla omständigheter sker det ingen påverkan från tillverkarnas sida när det gäller det faktiska testandet av en ny produkt. Det vill säga, fram tills nu. För när vi möttes hos Samsungs PR-byrå för att hämta de nya mobilerna ett par dagar innan den officiella lanseringen blev vi presenterade med en rad restriktioner om hur vi överhuvudtaget fick använda mobilen.
”Men ni får gärna testa designen och kameran”, säger den vänliga PR-medarbetaren, när vi tappar hakan alldeles och vårt blodtryck börjar stiga.
I rättvisans namn ska det sägas att vi naturligtvis förstår vad det är Samsung försöker förhindra med de hårda kraven. Nämligen att ingen information om de nya mobilerna oavsiktligt läcker ut till tredje part innan lanseringen. Det är trots allt Samsung som även har för vana att kräva att alla som går på en presentation om kommande produkter antingen lämnar in sin mobiltelefon eller sätter specialgodkänd tejp över mobilkameran innan de går in den heliga salen. Annars skulle de ju riskera att någon tar bilder med sin telefon, vilket sedan skulle kunna hamna i exempelvis Google Photos, som sedan skulle kunna hackas, och så vidare.
Med andra ord giller Samsung verkligen, verkligen, verkligen INTE läckor. Och gör uppenbarligen vad de kan för att förhindra dem, även om effekten av deras beteende uppenbarligen är minimal, eftersom deras egen organisation praktiskt taget är lika full av hål som ett durkslag! Varifrån kommer annars bilderna och ryktena som vi kunde skriva om redan strax efter nyår?
Men innebär då inte bara det nya avtalet att vi helt enkelt inte kan testa de nya telefonerna förrän EFTER den officiella lanseringen. Så var fallet förra året, när vi inte ens fick våra testexemplar av Galaxy S22-serien levererade förrän dagen efter Galaxy Unpacked-evenemanget.
2021 blev i vi i samband med lanseringen av Galaxy S21-serien informerade i god tid förväg, men testprodukterna skickades inte ut förrän efter att all information om modeller, specifikationer och så vidare hade presenterats offentligt.
Villkoren har alltså inte ändrats och denna kommentar handlar inte om att beskylla Samsung för att de vill hålla på sina hemligheter så länge som möjligt. Men det har funnits någon (förmodligen en jurist) någonstans i den sydkoreanska organisationen i Seoul (för denna idé föddes garanterat inte någonstans i den europeiska eller skandinaviska organisationen) som utan att blinka tyckt att det inte är något problem alls att in i minsta detalj diktera för oberoende medier hur de ska testa och på annat sätt hantera en produkt som de redan HAR fått.
Det är detta som har fått vårt blodtryck att stiga till hälsovådliga nivåer.
Samsungs sekretessavtal är bara det senaste steget i en trend som vi har observerat under en längre tid från både asiatiska och amerikanska teknikföretag. Ingen nämnd, ingen glömd. Och jag är ledsen, Samsung, att den här kommentaren handlar om er. Det var bara ert senaste NDA-avtal som var droppen som fick bägaren att rinna över, i själva verket finns det otaliga elektroniktillverkare som är minst lika nära att gå över gränsen som ni.
Av rädsla för riktiga läckor har till exempel en annan mobiltelefontillverkare för vana att ”läcka” information om kommande produkter till medierna i små doser – gärna med ett par veckors mellanrum – för att få så många artiklar som möjligt publicerade under tiden fram till lanseringen. Naturligtvis följs alltihop av samtal med påträngande frågor om något av pressmeddelandena skulle ha ”missats”.
Och så var det det asiatiska elektronikföretaget som inrättade en riktig ”klubb” för fem utvalda journalister, som fick prioriterad tillgång till testprodukter och pressresor före alla andra medier, om de i gengäld ”samarbetade konstruktivt” med tillverkaren om vissa bestämda artikelidéer, användning av testsymboler i marknadsföringen osv.
Det är inte konstigt att elektroniktillverkarnas PR- och marknadsföringsfolk försöker påverka medierna och på så sätt styra vår rapportering om ny teknik och nya produkter. Det är faktiskt deras jobb, skulle man kunna säga. Och i viss mån är det inget problem, så länge det finns transparens och klara gränser.
Men de senaste åren har företagens försök att påverka teknikmedierna och vårt innehåll nått en helt ny nivå, som nästan kan verka tvångsneurotisk. Vilket illustreras av exemplet ovan. Det är nu upp till oss medier att dra en gräns och säga ”hit men inte längre”. Inte minst för er skull, våra läsare, som bör få ut något mer av att läsa vår rapportering om ny teknik och nya produkter än vad man kan få från tillverkarnas egna webbplatser och sociala medier.
Så nej, detta är inget test av Samsung Galaxy S23 Ultra, utan snarare en avsiktsförklaring om att vi, åtminstone här på Ljud & Bild, ska försöka göra det bättre i framtiden. Först och främst genom öppenhet (vilket den här artikeln är ett försök till), och med tiden kanske också en offentlig etisk kod för hur vi arbetar redaktionellt med elektronikindustrin. Det blir nog nödvändigt om vi ska ha något hopp om att sätta stopp för företagens tvångssyndrom och återgå till ett mer jämlikt samarbete.
Både för oss journalister och för elektroniktillverkarna själva, men framför allt för läsarna, som förtjänar en kritisk och neutral journalistik, fri från alltför stor yttre påverkan.
Testet av Samsung Galaxy S23 Ultra kan du läsa här hos oss på fredag.
Bra artikel – mer sånt!
Om det ändå var en mer spännande produkt än en i raden av nästan identiska modeller som årligen spottas ut. Då hade man kanske kunnat förstå hemlighetsmakeriet. Så otroligt tramsigt av Samsung.