När vi testade Argon Audios Forte-högtalare för ett par år sedan hade den här recensenten svårt att sluta jubla. Det gällde särskilt den minsta modellen Forte A4, som på de flesta områden kunde ge större och flera gånger dyrare hifi-högtalare en hård match. Golvmodellen Forte A55 var också riktigt bra. Men lillebror A4 var rena rama fyndet.
Vi testade aldrig mellanmodellen Forte A5. Men nu när Argon Audio har uppdaterat hela serien är det ett bra tillfälle att ge den en provkörning.
Argon Audio Forte A5 MK2 är en liten stativ- eller bokhyllehögtalare. I specifikationerna kan man läsa att den har ett 5-tums bas/mellanregister-element. A4-modellen har alltså ett 4-tums bas/mellanregister. Och A55 har två 5-tummare. Diskanten i alla modeller är en 1-tums softdome.
Kabinettet har rundade kanter och elementen omges av ganska dekorativa metallringar. Så var det även med den ursprungliga Forte-serien, men förutom svart och vit färg finns högtalarna nu även i valnötsfinish. ”Faneren” har naturligtvis aldrig varit i närheten av ett valnötsträd. Men det ser riktigt snyggt ut.
Argon Forte A5 MK2 är äkta aktiva högtalare, eftersom varje element har sin egen förstärkare och delningen görs elektroniskt i en DSP. Men för att spara pengar är all elektronik placerad den vänstra högtalaren. Den högra är passiv och ansluts till den vänstra med en multikabel.
Bättre än någon soundbar
Det finns ett stort urval av ingångar på den aktiva högtalaren. Både optisk digital, analog linjeingång och skivspelaringång (bara MM). Och här hittar man en av de få skillnaderna mot den första generationens högtalare, nämligen en HDMI-ingång. Den gör de små aktiva högtalarna till en självklar partner till den platta TV:n. Man får inte Dolby Atmos eller någon annan typ av surroundljud. Men om man nöjer sig med stereo kan Forte A5 MK2 leverera en ljudkvalitet som en soundbar i samma prisklass bara kan fantisera om.
Man kan – så klart – även spela musik trådlöst från mobilen med hjälp av Bluetooth. Tack vare aptX HD blir kvaliteten riktigt acceptabel. Men om musiken ska användas till annat än bakgrundsljud lönar det sig att använda en trådbunden anslutning.
Som tidigare kan man inte välja vilken högtalare som ska vara höger respektive vänster. Det gör att man tvingas möblera om om man har sina signalkällor på höger sida av rummet. Vi har kritiserat detta tidigare, men på denna punkt har Argon tyvärr inte lärt sig läxan ännu.
Ljudkvaliteten
De förra Forte A4-högtalarna tog mig med storm. För de spelade på ett sätt som jag inte trodde var möjligt för de pengarna. Med den erfarenheten i bagaget hade jag inte förväntat mig att det kunde bli särskilt mycket bättre med Forte A5 MK2. Det kunde det!
Eftersom jag inte har hört första upplagan av Forte A5 kan jag inte med säkerhet säga att den högre kvaliteten har med generationsskiftet att göra. Men eftersom elementen, kabinettet och förstärkardelen (men inte ingångarna) sägs vara oförändrade handlar det förmodligen om det större bas/mellanregister-elementet.
Mer kraft i basen
Först och främst sträcker sig Argon Audio Forte A5 MK2 djupare i basen. Enligt specifikationerna ner till 40 Hz, vilket är hela 10 Hz djupare än Forte A4. Att de små skokartongerna kan gå så djupt i basen är ett (elektroniskt assisterat) mirakel. Och den extra räckvidden gör stor skillnad. Forte A5 kan precis få med den djupaste strängen på en elbas på full volym. Och så länge volymkontrollen hålls någorlunda stilla har A5 MK2 lika stor tyngd i musiken som de flesta fullvuxna golvhögtalare.
Kyrkorgeln i ”Koyaanisqatsi” återges utan problem. Och samtidigt finns det tillräckligt med kontroll över saker och ting för att man ska kunna ana de enskilda rösterna i kören och deras placering. Det är snyggt gjort! Sammantaget har de små billiga högtalarna en förmåga att återge dimensionerna på den akustiska scenen, vilket man oftast måste betala mycket mer för.
Om man inte uppskattar avantgardistisk opera så hanterar Argons även lättare material på ett utmärkt sätt. Sorten Mulds ”Balladen om Iver og Buske” låter stort och våldsamt. Och takten i ”Right Hand Man” från Hamilton är nästan fysisk.
Självklart finns det begränsningar. Det handlar ju trots allt om ett par högtalare som kostar hälften av vad man vanligtvis skulle betala för ett par budgetvänliga golvhögtalare. Och med på köpet får man en 4 x 80-watts förstärkare.
Begränsningar – som går att leva med
Där agnarna skiljs från vetet är oftast med komplex musik. När rummet ska mättas med ljudet av en hel klassisk orkester i slutet av Disturbeds ”Sound Of Silence”-cover, på samma gång som man ska känna varenda vibration i David Draimans röst och njuta av den akustiska gitarren, så tappar de flesta kombinationer av högtalare och förstärkare överblicken.
Det gör Forte A5 MK2 också. Men det blir inte alls lika fel som det brukar. Det saknas detaljer, men jag känner mig inte tvungen att byta låt direkt.
Slutsats
Argon Audio Forte A5 MK2 är en finputsning av ett redan lyckat recept. Ljudet kan man inte på något sätt klaga på, för högtalarna spelar med en precision som man får leta länge efter i prisklassen. Valet kommer enkelt att stå mellan dem och Argons mindre och billigare Forte A4. Om inte både budgeten och rummets storlek är väldigt begränsad lönar det sig att välja Forte A5, som spelar både djupare och högre. I mitt mellanstora vardagsrum på 25 kvadratmeter var det ingen brist på tyngd. MK2-modellen har blivit en smula dyrare än sin föregångare, som fortfarande finns i butikshyllorna. Men tillägget av en HDMI-ingång samt uppgraderingen av Bluetooth till aptX HD är ett så stort plus att det mer än väl kompenserar för prisskillnaden.
Skulle du säga att Argon Forte A5 är ett bättre köp än Triangle Borea Bt?
Du behöver inte bry dig, dom skiter i och svara.
Hur mäter sig dessa mot KEFs lsx 2? Funderar på att ditcha min soundbar och gå över till någon av dessa två
Jeg har ikke hørt KEF LSX II og Forte A5 II sammen. Begge er blandt de bedste i deres prisklasse, men KF’erne er trods alt dobeblt så dyre.