Ett år är en lång tid i mobilindustrin, och därför är det förvånande att Samsung inte har gjort mer med Galaxy A53. Den är så nära identisk med förra årets modell, Samsung Galaxy A52, att du måste ta fram luppen för att hitta skillnaderna.

Den nya modellen har lite mer minne, och sedan har batteriet vuxit med 500 mAh från 4 500 till fina 5 000 mAh, vilket ger Galaxy A53 detta tests största batteri och längsta batteritid. (Å andra sidan tar det lång tid att ladda batteriet, eftersom mobilen bara stöder upp till 25 watt snabbladdning. Dessutom ingår ingen laddare).

Galaxy A53 stöder också Bluetooth 5.1, där föregångaren fick nöja sig med Bluetooth 5.0. Ja, vi sa ju att du var tvungen att ta fram luppen.

Den enda signifikanta skillnaden mellan Samsung Galaxy A53 och förra årets modell är processorn, som i år är Samsungs egen Exynos 1280, där Galaxy A52 hade Snapdragon 750G, men vi återkommer till det längre ner i texten.

Till att börja med tar vi alla saker som Samsung Galaxy A53 har gemensamt med sin föregångare. Det börjar med den kompakta och robusta designen – och inte minst den matta baksidan som är helt immun mot fingeravtryck. Kameramodulen och resten av baksidan är gjutna i samma plaststycke, så att kameran blir en så integrerad del av konstruktionen som möjligt.

Mobilen är utrustad med en särdeles utmärkt Super AMOLED-skärm, som erbjuder både 120 Hz uppdateringsfrekvens och en upplösning på 2400×1080 pixlar (FHD+). Skärpan är i toppklass och färgpaletten är dynamisk med bra kontrast, samtidigt som ljusstyrkan är fullt godkänd.

De inbyggda stereohögtalarna levererar ett fint ljudlandskap, som av naturliga skäl saknar tyngd, men går ändå att leva med. De är i varje fall bättre än högtalarna i OnePlus Nord 2T!

Kameran är exakt den samma som sitter i Galaxy A52. I förra årets test höjde vi den till skyarna, men jämfört med kameran i testvinnaren Motorola Edge 30 kommer den lite korta. Visst blir bilder tagna med ultravidvinkelobjektivet skarpa och har en naturlig färgåtergivning, och även vidvinkelbilder samt porträttbilder med bokeh-effekt blir bra med precis rätt kontrastnivå samt förhållande mellan ljus och skuggor i bilden. Men trots telefonens dedikerade makroobjektiv har Samsung Galaxy A53 i år svårt att leverera skärpa i bilderna när man vill komma nära motivet. Det är märkligt, men kan ha att göra med programvaran, som inte heller lever upp till våra förväntningar. Vi upplever nämligen användargränssnittet som långsamt, till exempel tar det lång tid att växla mellan de olika kameralägena.

Eller så är det Samsungs egen Exynos-processor som ställer till det. Även när vi testade årets toppmodell från Samsung, Galaxy S22+, upplevde vi att Exynos-processorn hade svårt att hänga med, och i detta grupptest kommer Samsung Galaxy A53 sist när vi mäter mobilens generella prestanda med benchmark-verktyget Geekbench 5.

Utöver det har Galaxy A53 som den enda mobilen i detta test inget dedikerat spelläge, vilket gör att vi upplever lite för mycket hackande i stora spel som Asphalt 9.

Slutsats

Samsung Galaxy A53 har samma fördelar som sin föregångare. Den är solitt byggd, skärmen är bra, och det är de inbyggda högtalarna också. Det stora batteriet garanterar lång batteritid. Kameran levererar generellt bra bilder – allt annat skulle förvåna, för förra året kallade vi föregångaren med en identisk kamera för den bästa kameramobilen i mellanklassen – men överraskande nog fungerar kameradelen inte riktigt så bra som vi hade hoppats. Användargränssnittet hänger inte med, och exempelvis makrobilder blir inte så skarpa som du önskat.

Det största problemet är dock processorn, som levererar grupptestets sämsta resultat när vi mäter råprestandan. Bristen på spelläge gör dessutom spel till en hackig upplevelse.

Också i detta test: