Kompaktkameror kan man idag få för en struntsumma. Det kan därför vara lockande att hålla i pengarna när man ska handla, om man inte inser vad skillnaden är. Idag har ju de flesta kamera i mobilen som man använder för att knäppa ögonblicksbilder när någonting oförutsett händer. Så anledningen att komplettera den med en riktig kamera måste vara att man vill kunna ta bättre bilder vid speciella tillfällen. På födelsedagskalaset, semesterresan eller när man vill dokumentera något.

Att då köpa en så billig kamera som möjligt är att skjuta sig i foten. Man får en kamera som har precis samma problem som mobilkameran. Dålig optik och en liten bildsensor som gör att bilderna bara blir bra under ljusa och ideala förhållanden. Så snart ljuset tryter blir bilderna brusiga och detaljerna smetas ut. Man får visserligen zoom, men inte så mycket att det spelar någon egentlig roll. Den har mindre skärm och inga direkta finesser. Vi vill hävda att man istället för att lägga 1 000–  1 500 kronor bör gå upp till 2 000–3 000 kronor. Det vill säga ungefär vad en mobiltelefon kostar. Då börjar det plötsligt hända saker med kamerans specifikationer. Man får en skärm som är tillräckligt stor och högupplöst för att man ska kunna avgöra hur bilden blev. Kameran är snabbare och optiken är ljusstarkare så att man slipper använda blixt lika ofta. Dessutom får man en zoom som gör att man kan få med detaljer även när det inte är möjligt att gå närmare motivet. Många megapixlar är däremot oviktigt då fler oftast bara ger brusigare bilder.

Att tänka på
Vissa kameror i testet laddas med en kabel direkt i kameran, antingen från en nätadapter eller från en USB-port på datorn. Det är praktiskt eftersom man slipper plocka ur batteriet och hålla reda på laddaren. Å andra sidan innebär det att man på resan inte kan ha med sig ett extra batteri som kan ligga och ladda på hotellrummet medan man är ute och plåtar. Vilket som är viktigast beror på hur mycket man plåtar och på kamerans batterikapacitet.

Även om dessa kameror är ljuskänsligare än de flesta billigare modeller så blir bilderna ändå relativt brusiga i dålig belysning. Den inbyggda blixten är sällan till någon hjälp då den har för kort räckvidd, sitter för nära objektivet och slår så hårt att den oftast gör mer skada än nytta. Försök istället använda scenlägen för mörka miljöer och stöd kameran så att man kan använda längre exponering utan att det blir rörelseoskärpa.

Apropå scenlägen så är de din bästa vän om du inte är en hejare på manuella inställningar. De är faktiskt ingen gimmick utan ger ofta betydligt bättre inställningar för en specifik situation än om man sätter kameran i auto-läge. Till och med att använda automatiskt scenval är bättre.

Testkriterier
Vi var ute efter en lite bättre kameramodell med en skärm på runt 3 tum och en zoom på 8x eller mer. Vi bad kameratillverkarna att rekommendera en modell med ett cirkapris på  2 000–3 000 kronor.

Kamerorna testades först i studio under dagsljuslampor. Där plåtade vi testkartor för att avslöja förvrängningar, ljusvariationer, färgåtergivning och problem med skärpa. Sen bar det av ut i verkligheten. Där fotograferade vi rörliga motiv, i motljus och scener med stora variationer mellan ljus och skugga. Under tiden förde vi anteckningar om hur snabba kamerorna kändes, både i uppstart och mellan bilderna. Dessutom bedömdes funktioner och hantering. Till sist satte vi oss och granskade bilderna på kalibrerade skärmar. De fick sedan ett totalbetyg där vi även vägde in priset.