Det är goda tider för fotoentusiaster. Sjunkande priser har gjort det billigare att köpa kamera, urvalet är stort och kvaliteten går bara åt ett håll: uppåt. Andelen systemkameror (segmentet där spegelreflexer och hybridkameror ingår) ökar, på bekostnad av kompaktkamerorna. Och det är inte det minsta konstigt. Vanligt folk har upptäckt att systemkamerorna både är mer flexibla och har en mycket högre bildkvalitet. Nu för tiden får man toppenbilder med de allra flesta systemkameror, även de från mindre kända märken.
Nikon har tillsammans med Canon lagt beslag på merparten av marknaden för systemkameror. Även om andra bygger lika bra kameror är det dessa två som kämpar om de stora marknadsandelarna. Om man undersöker modellutvecklingen de senaste åren så ser man att de har följt varandra mycket tätt. Nikon var visserligen först med en vanlig spegelreflex som klarade av videofilmning (D90) men i övrigt har skillnaderna inte varit stora om man jämför Canons och Nikons olika motsvarande modeller.
D7000 är Nikons svar på Canons EOS 60D. De har i stort sett samma (höga) funktionsnivå, inklusive 1080-HD-video som gör dem till intressanta redskap för den växande skaran videografer. D7000 mäktar med bildserier med 6 bilder i sekunden, mot 60D:s 5,3. Men 60D har större buffert vilket betyder längre bildserier: 58 JPEG och 16 råfiler, mot D7000:s 22 respektive 6. På papperet har 60D lite högre upplösning, 18 mot 16 megapixlar. Skillnaderna är med andra ord inte så stora. Med ungefär likadan optik kostar båda 14 000 kronor, lite mindre för bara kamerahuset.
Därmed är allt upplagt för en stenhård kamp om kunderna. Och när det dessutom skiljer så lite i bildkvalitet – vilket vi strax ska återkomma till – handlar det ofta mest om personlig smak. Hur kameran känns i handen, hur man gillar eller inte gillar knapparnas placering, storleken på greppet, utseendet på menyer eller till och med programvaran. Som inte är dum alls i Nikons fall. D7000 säljs med View NX 2, som är ett bra ställe att börja på och betydligt bättre än mycket annat som andra tillverkare skickar med sina kameror.
Användning
Som vanligt är det inget fel på ergonomin. D7000 får maxpoäng i alla discipliner så när som på en. Sökaren är stor, ljus och visar hela bildytan, handgreppet är stort nog för alla utom de med de allra största händerna, knappar och reglage sitter där man förväntar sig. Med ett undantag. Vitbalans och ljuskänslighet sitter på skärmens vänstra sida, inte till höger på ovansidan där de hade varit enklare att nå utan att släppa sökaren med blicken.
Nikon har gjort så här på många modeller, men när man kommer direkt från Canon EOS 60D märker man hur mycket smartare Canons (och andras) lösning med ISO-knappen till höger är. Man kan programmera Fn-knappen på framsidan till höger så att den styr en funktion av många, fast inte vitbalans eller ISO. Den kan däremot programmeras så att den styr ljusmätningsmetod, som det redan finns en knapp för till höger på ovansidan.
Knappen för sökarbild på skärmen – live-view – är praktiskt nog en omkopplare som har videoinspelningsknappen i mittenläget.
D7000 har två kortplatser så att man kan lagra säkerhetskopior, eller rå- och JPEG-filer på var sitt kort, men man kan inte välja att video ska lagras på ett minneskort och stillbilder på ett annat.
Kameran är väldigt solitt byggd och har ett magnesiumförstärkt hus av lättmetall med omfattande förseglingar som skyddar mot fukt och smuts. Slutaren är testad för att tåla 150 000 exponeringar. D7000 är dessutom den första Nikon-kameran som har hela 2016-punkters RGB-ljusmätning.
Bildkvalitet
D7000 har mycket som det är lätt att gilla: blixtsnabb 39-punkters autofokus, även med ansiktsigenkänning och följfokus, elektroniskt vattenpass och så vidare. Fast det vi gillar allra bäst är bildkvaliteten.
Nikon-kameran har samma höga bildkvalitet som Canon EOS 60D, fast det finns ett par skillnader. Ta till exempel bruset. På det området är båda överlägsna sina konkurrenter i prisklassen, men D7000 har mer finkornigt och faktiskt aningen mindre brus på höga ISO-värden. Med D7000 går det utmärkt att plåta vid ISO 3200 utan att bruset är plågsamt. Det kan man med 60D också, men Canon-kamerans brus är lite grövre, särskilt vid ISO 6400, och då tappar den även lite av färgmättnaden. När brusreduceringen är i normalläget bevaras detaljer och mycket av upplösningen även på höga ISO-värden, även här är D7000 lite bättre än 60D. Marginell fördel till D7000, alltså. Nikons känslighet sträcker sig till ISO 25600, fast då blir bilderna väldigt grova och har markerade förluster av upplösning och färgmättnad.
Man har mycket att gå på när man efterbehandlar bildfilerna från D7000. Dynamikomfånget är bland det bästa vi har sett, och man kan dra mycket i kurvor utan att bilden tappar detaljer eller bränner ut. Det är möjligt att ljusmätningen är korrekt men vårt intryck är att den överexponerar en smula i motiv med högt kontrast. Det motsatta hade varit värre, och bildfilerna tål omfattande justeringar. Man kan också ställa ned exponeringen 2/3 steg med exponeringskompensationen.
Bildernas färger och kontrast är väldigt bra. Man får rena och neutrala hudtoner när man väljer Neutral eller Porträtt i menysystemet, medan JPEG-filerna blir lite övermättade i standardläget. Den automatiska vitbalansen kan ställas in i två lägen. Auto 1 eftersträvar neutral vitbalans och Auto 2 bevarar det varma färgstick man ofta får inomhus. Båda kan finjusteras i fyra axlar och sex steg, så att man får precis den färgbalans man vill ha från vitbalansen.
Föga förvånansvärt är upplösningen enastående. Det skiljer ingenting mellan D7000 och 60D på det området, och bildfilernas skärpa är helt enkelt strålande – men mycket beror naturligtvis på den optiska kvaliteten.
Videofilmerna blir också mycket bra. Men som med nästan alla kameror hörs fokusmotorn tydligt när man tittar på filmerna. Det bästa är alltså att fokusera innan man börja filma, och hellre ändra fokus mellan sekvenserna. Eller fokusera manuellt under tiden. Dessvärre kan man inte ställa in bländaröppningen när man filmar, det är osäkert varför, lite av poängen med HD-video i en systemkamera är ju just att kunna välja skärpedjup genom att justera bländaren.
Slutsats
Nikon D7000 är kanske den bästa kameran vi har testat för de här pengarna. Det skiljer så lite i prestanda mellan D700 och Canon EOS 60D att det mest är en fråga om att välja små nyanser. Till exempel har Canon en bättre implementering av video i 60D, och dessutom vrid- och vändbar skärm. Rent ergonomiskt finns det mindre att klaga på med 60D, medan D7000 har en högre stillbildskvalitet. Och så verkar huset vara ännu bättre konstruerat. Det är nog inte många som lär sakna något i D7000. Inte ens de som har haft Nikon D300, D300s och D90 förut. Bildhastigheten och buffertminnet är absolut bättre i Nikons D3-modeller, men så länge man inte jobbar som sportfotograf är D7000 Nikons bästa redskap för erfarna fotografer med höga ambitioner.
Alternativ optik
Nikon AF-S Nikkor 16–85 mm f3,5–5,6G ED VR
D7000 kan använda all Nikon-optik som har mekanisk koppling till kamerahuset. Men eftersom de flesta väljer en standardzoom så gäller det att välja rätt.
Det är lockande att säga att man bara ska köpa D7000-huset och sedan börja med en Nikkor 35 mm f2,0 (motsv. 52 mm), gärna tillsammans med en Nikkor 50 mm f1,8 (motsv 75 mm), för då måste man tänka på utsnitt och komposition på ett annat sätt och får öva på kreativiteten. Plus att man vinner mycket på en bättre ljusstyrka. Men de flesta föredrar zoomobjektiv, och urvalet är stort. Som ett alternativ till kit-objektivet som ingår till D7000 har vi tittat närmare på AF-S Nikkor 16–85 mm f3,5–5,6 med integrerad optisk bildstabilisator.
Kameran kostar lite drygt tretusen kronor extra om man väljer detta objektiv i stället för 18–105 mm. Man tappar lite tele men får i gengäld mer vidvinkel – och en högre bildkvalitet. Standardobjektivet gör inte D7000 full rättvisa. Skärpan kan bli bättre, vilket ett test av Samyang 85 mm f1,4 visade. Detta är optik som är mycket skarp från bländare f4 över i stort sett hela bildytan, och som visade hur mycket det finns att hämta genom att välja bättre optik. Nikkor 16–85 mm har mindre förvrängning på vidvinkel och lite bättre hörnskärpa än AF-S Nikkor 18–105. Skärpan är överlag bättre på alla brännvidder, fast autofokushastigheten är precis som med AF-S Nikkor 18–105 bara medelbra.
AF-S Nikkor 16–85 mm är ett intressant alternativ till kit-objektivet och är att föredra. Byggkvaliteten är bra, men ligger inte på samma nivå som Nikons objektiv för professionellt bruk. Det har dock fokusindikator, vilket kit-objektivet inte har. Båda levereras för övrigt med solskydd, vilket är ett plus. Sådant kostar extra hos Canon.
Har precis köpt en Nikon D 7000. Med sigma 18-250 objektiv och jag är väldigt nöjd. Arbetar mycket med naturbilder. Hade en Nikon D 90 innan som jag också är mycket nöjd med.
Stor Tack till Lasse Svendsen !
Nyligen köpt en beg Nikon 7000 från cyber foto i Umeå är nöjd