I förhållande till sin ringa storlek är M1 testets avgjort tyngsta högtalare. Här har B&W uppenbarligen använt sig av tjock aluminium till stora delar av kabinettet, allt för att göra det så styvt som möjligt så att ljudet från elementen kommer ut i rummet opåverkat.
B&W har jobbat med delningsfiltret för att ge högtalarna en jämn delning mellan diskant- och mellanregister, så att ljudet inte degraderas.
För att få de små högtalarna – med ännu mindre mått invändigt – att sträcka sig ned till 80 Hz måste känsligheten vara låg. 85 dB betyder att de kan behöva en ganska så kraftfull förstärkare, vi rekommenderar därför en hemmabioreceiver för runt 7 000–9 000 kronor.
Vad vi tycker är knöligt med högtalarna är att man måste använda en insexnyckel för att sätta fast högtalarkablarna, som dessutom inte kan vara så tjocka.
Subbasen ASW608 är av den slutna typen. Att den dessutom är mycket kompakt gör att man skulle kunna tro att den inte spelar särskilt djupt. Men B&W har kompenserat för de ringa måtten med att både bygga in en 200-watts förstärkare och använda en equaliser som trixar fram en kraftigare djupbas. På baksidan finns flera olika inställningar för detta, och det gäller att prova sig fram till vilken som passar bäst (i allmänhet rekommenderas läge A).
 
Ljudkvalitet
Testets dyraste högtalarsystem presenterar en raffinerad och fin ljudbild. Ett piano låter mer sprudlande än med de alla andra högtalarsystemen. Det är väldigt välklingande, även om det saknar en del av Audio Pros fyllighet och värme. När alla musiker spelar samtidigt på trummor, basgitarr, gitarr och röster, återges allt luftigt och riktigt vackert. Lite tunt i nedre mellanregistret är det, så bröstklangen från mansröster markeras inte ordentligt, och pianot saknar också lite tyngd. Vilket naturligtvis gäller för hela ljudbilden. Diskantregistrets detaljer känns också lite mer påtvingade med B&W än med Audio Pro, men rent allmänt måste vi säga att vi är mycket nöjda med B&W:s övertonstruktur.
Filmer som ”The Dark Knight” tjänar mycket på den välupplösta och tydliga klangkaraktären. Högtalarsystemet är inte kraftigare än H/K:s, men låter luftigare och mer finputsat, och dialogen är tydligare. Tänk bara på att plötsliga hagelskott kan bli lite livlösa eftersom ljudet är en gnutta tunt hos B&W. Vad som saknas är en tuffare subbas, ASW608 är mycket rapp och distinkt, men orkar inte med de allra värsta djupbasscenerna. Det finns gränser för vad man kan få ut ur en 8-tummare i en pytteliten, sluten låda. Notera att subbasen har mycket hög gain, så vrid inte upp volymratten för högt.

Också i detta test: