LG kör på med sina färgtonade kabinett och årets modell har en lila rand i ramen. Det här med färger är väldigt moderiktigt och vi anser att det gör TV:n mer tidsbestämd än om den haft ett traditionellt utseende. Kant-LED-belysningen gör det möjligt att göra skärmarna tunna, vilket LG naturligtvis har utnyttjat till fullo. Smal inramning gör att skärmen faktiskt inte känns lika stor som en del andra 42-tummare.
 
Användning och funktioner
Den här TV:n bjuder på en del tuffa tekniska lösningar. Ett par små webbapplikationer finns också, till exempel Picasa och YouTube som ger tillgång till en nästan oändlig databas med filmsnuttar och annan underhållning. Spännande är också den trådlösa HD-linken som gör det möjligt att överföra HD-signaler utan kablar.
Kopplar man in ett USB-minne kan TV:n spela en rad av de vanligaste digitala formaten, inklusive DivX HD. Common Interface-ingången på baksidan kan förses med CI-modul och kort som avkodar digitala sändningar från marknätet eller kabel-TV.
LG fortsätter med sina frontmonterade touchknappar som fungerar fint när man ska sköta skärmen men är en mardröm när man ska dammtorka fronten.
 
Bildkvalitet
Rent bildmässigt tillhör LG:s TV toppklassen. Man får en bra bild direkt ur kartongen och det finns inga uppenbara svagheter i vad vi ser. Färgbalansen är ganska så bra, men som alltid krävs det lite sänkningar i menyerna för att allt ska se naturligt ut. En del flimmer syntes också i de finaste detaljerna, vilket vi nästan fick bort genom att sänka kontrast och skärpa ett par snäpp.
LG:s olika bildlägen fungerar bra. Filmläget är det som sticker ut och som bäst passar materialet det är avsett för. Det dynamiska är som vanligt helt oanvändbart till något och skulle lika gärna kunna avskaffas en gång för alla. Ett plus är de avancerade bildinställningarna som ger en möjlighet för så kallad ISF-justering om man har tillgång till mätutrustning.
Svärtan är mycket bra, särskilt i dämpad belysning när ljussensorn aktivt arbetar med bakbelysningen för att anpassa den efter bildens innehåll. Bakbelysningen kan dessutom dämpas i 16 fält för att få högre kontrast i bilden. Enda negativa vi ser är en aningen blåaktig underton i svärtan. Rörelsekompensationen fungerar verkligen bra. En smula ”halo-effekter” syns runt föremål som rör sig hastigt, men det så är det i de allra flesta skärmar.
 
Ljudkvalitet
LG skryter med att ha 2 x 10 watt tillgängligt för ljudet. På den gamla goda tiden kunde det ha betytt ett fantastiskt TV-ljud, men i dagens supertunna kabinett finns det ingen plats för fina högtalare. Ljudet blir därefter. LG:s TV låter som de flesta andra, vanliga program är godkända men det är inget för vare sig film- eller musikälskare.

Också i detta test: