: Naim S-600 Ovator

Det råder ingen som helst tvekan om saken. Naim S-600 Ovator är något av det mest potenta och dynamiska vi har hört i högtalarväg. Oavsett pris. De är snudd på exceptionellt bra i förhållande till sitt pris. 77 000 kronor är inte precis småpotatis, men det är inte många högtalare som ger så mycket spelglädje för pengarna som det här paret.
Någon gång emellanåt händer det att man stöter på högtalare som verkligen sätter sina spår. De som har den där X-faktorn som är så svår att definiera, de som får allt att stämma och som skapar ännu närmare musikupplevelser, och som samtidigt lyckas med konststycket att kännas som ett superbra köp. Trots att prislappen är av det större slaget.
Några andra som har denna X-faktor är Audiovector S3 Avantgarde Arreté, Acoustic Energy AE1 mk III SE och KEF Reference 207/2. Alla tre är makalösa musikförmedlare i sina respektive prisklasser.
Studerar man S-600 Ovator närmare så lägger man märke till att den är förhållandevis beskedligt bestyckad. Två 8-tums basar och ett märkligt element med platt membran är allt som finns i det 116 cm höga kabinettet – som i sig varken är speciellt stort eller imponerande att skåda. Kikar man på baksidan så upptäcker man fjäderupphängning överst på bottenplattan, men ingen basreflexport eller subbashögtalare som sitter dold vare sig på baksidan eller på undersidan.
Därför är det märkligt att Naims högtalare låter som de gör. De lyckas nämligen skapa en illusion om att man lyssnar på en fyra meter hög, två meter bred och mäktigt bestyckad högtalare med enorma basar som räcker ned till magman under marken, och som låter lika explosivt som ett vulkanutbrott. Är det något de här högtalarna verkligen kan så är det att spela vansinnigt högt, extremt dynamiskt och klockrent på samma gång.
 
Installation
De två baselementen och det speciella BMR-elementet som sitter överst på den 5 cm tjocka frontplattan, sitter i en sluten kammare med en särskild avdelning för BMR-elementet. Som delas av från basarna vid 380 Hz. Det innebär att BMR-elementet spelar från lägre mellanregistret ända upp till 35 000 Hz, medan basarna tar hand om allt ned till 28 Hz – och alltså når en bra bit ned i de allra flesta instruments djupbasregister.
Utan basport är högtalarna förhållandevis enkla att placera. De har monterade hjul under sockeln så att man kan rulla dem ut ur kartongen och experimentera lite med placering innan hjulen skruvas av. Sex hjul under varje högtalare innebär att de är ganska så lätthanterliga trots att de väger massiva 61 kilo. När de står rätt ställs de på kraftiga spikes som sitter i sockeln, som är fjädrad i bakkant för att dämpa resonanser ytterligare. På sockeln sitter små vattenpass så att man kan vara säker på att allt står är vågrätt, vilket är viktigt för att BMR-elementet ska kunna röra sig fritt.
I mitt rum upptäckte jag att det fungerade bäst om högtalarna vinklades lite inåt, men MR-elementet har mycket bred spridning, även i höga frekvenser, så man slipper sitta precis i mitten av soffan – i sweet-spot – för att få bra balans i mellanregister och diskant. Efter lite experimentering med placering kopplade jag in Mark Levinsons 400 watt kraftfulla effektförstärkare No 532 med Silent Wires Reference-högtalarkablar. Och jösses ett sådant liv i luckan det blev!
 
Stålbas
Man måste höra det för att förstå det. Högtalarna trycker dig rakt mot bakväggen med en kraftfull och explosiv bas som mest påminner om att stå mitt framför ett bastorn på en konsert. Tonvis av massiv och rapp bas väller ur Naim-högtalarna, och den lyckas samtidigt vara stram och exakt. Det kan nästan bli för mycket för känsliga själar, men lyckligtvis hänger resten av frekvensregistret med bra och ljudet har en otroligt fin sammanhållning från topp till botten.
Ljudbilden är mycket större än högtalarnas storlek ger en antydan om. Stereoperspektivet är kanske inte lika stramt regisserat som i Audiovector S3 Avantgarde Arreté eller Burmester B30, men Ovatorerna blåser dem bägge av parketten med en extremt potent och blixtsnabb basrespons. S-600 är inte heller lika transparenta, de båda andra har en mer finmaskig detaljering, och lite mer luft i tonerna i diskantens övre register, men Naim skapar en mer naturlig upplevelse av exempelvis röster. De får Leonard Cohen i ”Live in London” att låta som om han stod två meter framför dig, och jag har aldrig hört Cohens röst så klangrik som med S-600 Ovator.
Naim-högtalarna hämtar fram klanger från de bakre regionerna med lätthet, den dynamiska responsen i mellanregistret är så rapp att den påminner en smula om de bästa elektrostaterna, men den dynamiska takhöjden är större. Både Cohens liveplatta och Alison Krauss live med Union Station skapar en fantastisk atmosfär i rummet. Vokalharmonier är klockrent definierade, till och med svaga toner har sina naturliga platser i ljudbilden. Som aldrig är påträngande eller obehaglig för öronen, inte ens när man spelar högt.
Klangbalansen drar mot det varma, naturliga och organiska hållet. Som ger stråkar och akustiska gitarrer både lite extra snärt och klangfyllighet. Inte olikt någon av de större B&W-högtalarna i 800-serien faktiskt, men Ovatorerna är snabbare och har bättre fokus, bortsett från i de allra högsta frekvenserna, där B&W:s diamantdiskant fortfarande är en av de mest luftiga och precisa. Men Ovator kan konsten att förföra, det finns inte bara brutal dynamisk kraft och precisionstiming här. De lyckas bära fram stämningen i bra liveinspelningar bättre än många riktigt dyra högtalare vi har testat.
Och studioinspelningar, som sällan har någon atmosfär, kan låta övertygande levande. Till exempel Pat Methenys ”Orchestrion”, där samspelet med en rad slagverk och gitarrer bidrar till en komplex och mångfasetterad ljudbild. Här klarar högtalarna att sålla agnarna från vetet och skapar en omslutande atmosfär i rummet, som om det fanns en fjärde dimension. Magiskt och förförande.
 

Teknik

Ovator-högtalarnas tekniska sensation är det speciella, flata elementet som kallas Balanced Mode radiator.
Det helt platta elementet tar hand om alla frekvenser över 380 Hz, alltså mellanregister och diskant. Ett platt Nomex-baserat kompositmembran i den ena änden och en fjäderupphängning i bakkant av högtalaren eliminerar kompression bakom elementet. Som sitter längst fram i ett aluminiumrör med 12,7 mm tjocka väggar som isolerar det 85 mm stora BMR-elementet från kammaren det sitter i, allt för att de två baselementen inte ska kunna påverka.
BMR-elementet sägs ha synnerligen uniform spridning, höga frekvenser sjunker inte mer än 10 dB ens 90 grader från elementets membranaxel. Själva membranet är upphängt i ytterkant och balanserat, som Naim säger, med dämpfilt i mitten av membranet, och lite extra massa på undersidan. Elementet sträcker sig ned till 100 Hz, men eftersom det delas av vid 380 Hz rör det sig inte mer än en enda millimeter, och på så sätt begränsas förvrängning och risk för uppbrytning till ett minimum.
De två 8 tum stora baselementen sitter i var sin kammare på 30 liter, vilket utgör merparten av högtalarens inre volym. Baselementet har en massiv magnet och en kraftig talspole med ventilerat polstycke för att klara hög effekt. Naim har lagt till två ringar av aluminium som demodulerar talspolens rörelser och dämpar impedansvariationer.
Kabinettet är byggt av 9 lager MDF som tillsammans formar 25 mm tjocka sidoväggar, medan baffeln är gjord av fyra 12,5-mm MDF-skivor som laminerats till en tjocklek av 50 mm för maximal styvhet och dämpning.
Delningsfiltret har ClarityCap-kondensatorer och kretskort av glasfiber, och sitter i den fjäderupphängda sockeln. Filtret delar bara mellan basarna och BMR-elementet.
Ovator S-600 finns också som aktiv version utan internt delningsfilter, men då behövs också ett externt Snaxo-delningsfilter som kostar extra.