De flesta förstärkare vi stöter på är av den integrerade sorten, alltså där allting är samlat i en enda enhet. Men det finns fortfarande de som föredrar att ha en renodlad förförstärkare. Antingen för att de har speciella krav på slutsteget eller för att den ska användas tillsammans med aktiva högtalare.
NAD C658 är en förförstärkare i prisklassen strax under där prislappen börjar svida på allvar. Den ser ut som klassisk NAD: en gråsvart låda utan någon form av utsmyckning. Den ödmjuka looken kommer antagligen att glädja sanna NAD-fanatiker, medan andra betraktar den som rent osexig. Under alla omständigheter är C658 mycket mindre iögonfallande än M10 och M33, som den har Bluesound och Dirac Live-rumskorrektion gemensamt med.
På fronten hittar vi en volymratt (naturligtvis av plast), två tryckknappar som väljer signalkälla och ett navigeringshjul för menyfunktioner. En minimalistisk skärm berättar lagom mycket för daglig användning, men installationen kräver en hel del bläddrande fram och tillbaka.
En ny sorts komponent
NAD beskriver C658 som ”en ny typ av stereokomponent”. Alltså i den andemeningen att den är en förförstärkare och kan ta emot (nätverks)radio, vilket innebär att den skulle kunna ingå i ”preceiver”-kategorin. Det finns inte många sådana, men de finns. Eller så kan den betraktas som en DAC/förförstärkare tack vare den inbyggda digitalomvandlaren. Sådana har vi faktiskt sett en hel del av.
Detta påverkar dock inte det faktum att vi har att göra med en ganska så mångsidig enhet, som kan vara både signalkälla och samlingscentral för alla analoga och digitala ljudkällor.
På den analoga sidan finns det två uppsättningar linjeingångar och – desto viktigare – en skivspelaringång (RIAA). Den stöder dock bara MM-pickuper.
Två typer av digitala ingångar saknas, nämligen professionell AES/EBU och USB-B, där DACen fungerar som ett externt ljudkort för en dator. Detta kan i viss mån lösas genom att NAD C658 kan utökas med så kallade MDC-moduler (Modular Design Construction), som det finns plats för två stycken av. I skrivande stund är de enda relevanta modulerna en USB-B-portmodul med stöd för DSD-filer och en HDMI-modul som ger gör det möjligt att använda förförstärkaren för hemmabio. Fast naturligtvis bara i stereo och utan surroundavkodning.
Streaming
Men i verkligheten kommer de flesta inte att använda ingångarna till särskilt mycket, eftersom det mesta görs trådlöst. NAD C658 har inbyggt Bluesound, som är NADs multiroom-system som konkurrerar med Sonos, HEOS och Google Home. Och oavsett om man köper förstärkaren med förutsättningen att kunna skämma bort skivspelaren och vinylsamlingen, så kommer ingångsväljaren förmodligen i praktiken att vara inställd på Bluesound den mesta tiden för att lyssna på nätradio eller strömma musik från någon av streamingtjänsterna.
Väljer man Tidal så stöder C658 även det högupplösta MQA-formatet som används av Master-inspelningarna på Tidal HiFi.
Man kan strömma till C658 från mobilen med Apple AirPlay 2 och Bluetooth. Den senare överföringen är tvåvägs, så att man kan använda trådlösa hörlurar med förstärkaren. Och eftersom aptX HD-protokollet stöds kan ljudkvaliteten vara strålande.
Dirac Live
Precis som i NAD M33 och NAD M10 är rumskorrektionen Dirac Live. Och precis som i dem handlar det om grundversionen, som bara korrigerar under 500 Hz. Det känns snålt, NAD kunde utan att få kunderna att höja på ögonbrynen ha lagt till de extra hundralapparna på förstärkarens pris och erbjudit en ”gratis” fullversion av Dirac.
Å andra sidan är basregistret det område som rumskorrektionen gör mest nytta i, och det är också där som chansen att få fina resultat är störst.
Mätningen av rummets påminner om den som hemmabioförstärkare gör, bortsett från att man får klara sig utan skärmmenyer på TV:n. I stället görs allt i Dirac-appen i mobilen och med den medföljande mätmikrofonen.
När man har mätt på sammanlagt nio platser i rummet runt lyssningsplatsen beräknas en korrigeringskurva som lagras i förstärkaren. Man kan både visa och justera den föreslagna frekvenskurvan på mobilskärmen.
Och skillnaden är stor. Man inser inte hur mycket rummet påverkar basen förrän det slutar att påverka! Eller åtminstone minimeras. Pucklar i basregistret kan tämjas, men djupdykningar på grund av utfasning är annars utom räckhåll eftersom man bara åstadkommer överbelastningar av effektförstärkaren och högtalarna. Förutom en renare basåtergivning gör rumskorrektionen att man hör detaljer i mellanregistret som överröstades förut.
Ljudkvalitet
Med så många likheter i funktioner är det rimligt att tro att det även ljudmässigt bör finnas ett släktskap mellan NAD C658 och förförstärkardelen i M33, M32 eller M10.
Riktigt på den nivån befinner vi oss inte, men närapå. Jämfört med förförstärkardelen i M32 finns det en smula mindre kylig saklighet i C658. Det finns inte samma precision i rummets dimensioner. Men skillnaderna är små. Och i praktiken påverkar valet av den ena eller den andra effektförstärkaren helheten mycket mer. Inte så att förförstärkaren inte spelar någon roll. Men fingeravtrycket från effektdelen i M33 eller M32 – eller C298, som vi också har i testrummet för tillfället – är mycket mer uttalat.
NAD C658 är framför allt lättlyssnad. Det finns inga tonregister som är särskilt exponerade eller undertryckta. När basen kändes antingen tung eller tunn så berodde det i högre grad på vilken effektförstärkare som var inkopplad.
Den akustiska scenen som målas upp är lite mer framåt och solisterna befinner sig lite mer inne i rummet än i rymden bakom högtalarna. Det är varken rätt eller fel (och skillnaden mellan inspelningarna präglar ljudbilden mycket mer än själva förstärkaren), men den lite större närheten gör det lättare att leva sig in i musiken än att räkna antalet platser i orkestern. Och det är väl i slutändan vad musiklyssning bör handla om.
C658 har få rivaler, så ur den synvinkeln måste man ge NAD rätt i att det är en ny typ av komponent. Det finns redan ytterst få separata förförstärkare utanför den kostsamma highend-klassen. Och ingen av dem kan strömma multiroom-musik. För att inte tala om har inbyggd rumskorrektion. Det närmaste man kan komma en konkurrent är förmodligen en integrerad förstärkare med streaming, som Hegel H120. Eller en NAD C388 med Bluesound-expansion. I båda fallen får man en effektförstärkare med på köpet, men utan den väsentliga rumskorrektionen. Naim Uniti Atom är en annan oerhört kompetent streamingförstärkare, men den kostar också mycket mer än NAD C658. Fast inte mer än den plus en matchande effektförstärkare.
Slutsats
C658 lägger sig någonstans mellan NADs vanliga no-nonsense-modeller och den lyxiga Masters-highend-serien. NAD har inte kostat på utsidan men på insidan finns det gott om avancerade lösningar. Med streaming och multiroom via BluOS samt rumskorrektion kan C658 vara en strålande musikcentral för en digital anläggning. Och skivspelaringångan vara det avgörande argumentet för många vinylälskare – utom för de som har MC-pickuper.
Det ligger väldigt nära till hands att kombinera C658 med effektförstärkaren C298. Då får man prestanda som kommer nära den integrerade M33 fast kostar en fjärdedel mindre.
2 reaktioner på ”NAD C658”
Skriv en kommentar
Läs hela artikeln med LB+
Julerbjudande - 50% Rabatt!
50% På LB+ Total i 1 år! (Spara 925 kr)
Prova LB+ Total i 1 månad
Full tillgång till allt innehåll i 1 månad for bara 79:-
LB+ Total 12 månader / 156 kr
Full tillgång till allt innehåll på Ljud & Bild och L&B Home i 12 månader
- Tillgång till mer än 7500 produkttester!
- Stora rabatter hos våra samarbetspartner i LB+ Fördelsklubb
- Nyhetsbrev med senaste nyheterna varje vecka
- L&B TechCast – en podd med L&B
- Inaktiverade annonser
Hade NAD M3 tidigare men köpte denna och en NAD M22.2 effektförstärkare och ljudet är grymt bra och verkligen inget att klaga på. Lite mer digitalt än den gamla M3:an.
Sedan kan man tycka att de kunde lagt någon tusenlapp extra på design… 🙁 Därför blir någon gång en NAD M12 att matcha istället om man får pengar över, men jag tror inte att jag själv skulle höra skillnad i ett blindtest på ljudet. Rekommenderas!
Vilka olika effektförstärkare använde ni? Vilka klass AB-slutsteg funkade bäst tycker ni?